Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk och står för cirka 90 procent av alla huvudvärkstillbud. Forskarna har ännu inte kunnat fastställa någon enskild orsak – i stället tros en kombination av faktorer som stress, muskelspänningar och livsstil ligga bakom. Att lära sig känna igen symtomen och förstå sina egna utlösare är det bästa sättet att både hantera och förebygga besvären.
Vad kännetecknar spänningshuvudvärk?
Spänningshuvudvärk delas vanligtvis in i två kategorier:
- Episodisk spänningshuvudvärk – förekommer färre än 15 dagar per månad.
- Kronisk spänningshuvudvärk – förekommer 15 dagar eller fler per månad under minst sex månader.
Ett typiskt anfall varar i fyra till sex timmar, men kan både vara kortare och pågå längre. Smärtan beskrivs oftast som tryckande eller spännande snarare än pulserande, vilket skiljer den från exempelvis migrän.
Symtom att hålla utkik efter
De mest typiska tecknen på spänningshuvudvärk är:
- Mild till måttlig smärta som känns som ett åtsittande band runt huvudet.
- Konstant tryck mot båda sidor av huvudet samtidigt.
- Ömhet i nacken, särskilt vid skallbasen.
- En dov värk som kan stråla från ryggen, ögonen eller andra stora muskelgrupper i kroppen.
Till skillnad från migrän orsakar spänningshuvudvärk sällan illamående, kräkningar eller ljus- och ljudkänslighet. De flesta kan fortsätta sina dagliga aktiviteter trots besvären.
Lär känna dina utlösare
Att identifiera vad som triggar just din huvudvärk är avgörande för att kunna förebygga den. Här är de vanligaste faktorerna – och vad du kan göra åt dem.
Stress och psykisk hälsa
- Sök behandling om du lider av depression eller ångest, eftersom båda tillstånden är starkt kopplade till spänningshuvudvärk.
- Hantera stressiga livshändelser aktivt. För dagbok, prata med en vän eller vänd dig till en professionell.
- Ta en paus eller en tupplur på sen eftermiddag för att lindra pressen efter en lång och krävande arbetsdag.
Kroppshållning och fysisk belastning
- Tänk på din hållning och rätta till den för att undvika onödig belastning på rygg och nacke.
- Undvik överansträngning. Be om hjälp när du ska flytta tunga föremål, eller gör flera turer när du behöver transportera saker mellan bilen och hemmet.
Koffein och matvanor
- Kom ihåg att trötthet och uteblivna måltider hör till de vanligaste utlösarna – ät regelbundet och prioritera sömnen.
- Koffeinentgift kan ge spänningshuvudvärk. Om du vill sluta med koffein, rådfråga din läkare om hur du kan undvika smärtsamma abstinensbesvär.
Tandpressning och käkar
- Var uppmärksam på om du pressar ihop tänderna under stressiga perioder eller gnisslar med dem när du sover. En tandläkare kan undersöka dina tänder och avgöra om detta är ett problem för dig.
Näsa och ögon
- Behandla återkommande nästäppa, som kan utlösa spänningshuvudvärk.
- Eliminera ansträngda ögon. Använd inte datorn eller läs i flera timmar i sträck – ta regelbundna pauser och titta bort från skärmen då och då.
När bör du söka vård?
Kontakta vården om du får en plötslig och mycket kraftig huvudvärk, om karaktären på din huvudvärk förändras, eller om den åtföljs av feber, synrubbningar, domningar eller svaghet. Även återkommande huvudvärk som stör din vardag kan vara värd att diskutera med en läkare, så att du får rätt diagnos och behandling.
