
MRI i sig (magnetfält, radiovågor) orsakar inte huvudvärk. Sekundära utlösare förklarar post-MRI-cefalgi.
| Orsak | Mekanism | Incidens | Hantering |
|---|---|---|---|
| Gadoliniumkontrast | Idiosynkratisk reaktion; osmotisk/vaskoaktiv | ~1–4 % (mild huvudvärk) | Hydrering; NSAID/paracetamol; oftast självbegränsad 24–48 tim |
| Akustiskt buller | 100–130 dB knackande (gradientväxling) → trigeminusaktivering, spänning | Vanligt vid ljudkänsliga | Örproppar + hörlurar (obligatoriskt); musik; pre-medicera vid migränhistorik |
| Ångest / klaustrofobi | Sympatisk sväll → muskelspänning, hyperventilation | Upp till 30 % mild ångest | Öppen MRI, prismaglas, anxiolytikum (lorazepam 0,5–1 mg), KBT |
| Befintlig huvudvärksstörning | Migrän, STH, kluster utlösta av stress/ljud/liggande ställning | Hög i huvudvärkspopulationer | Akutmedel (triptan, NSAID); profylaktisk om frekvent |
| Positionell / CSF-läckage | Sällsynt: durapunktion från tidigare LP/kirurgi → lågttryckshuvudvärk | Mycket sällsynt | Epiduralt blodpatch om bestående |
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online