Hypoglykemi innebär helt enkelt att blodsockret är för lågt. Detta medicinska tillstånd uppstår när glukosnivåerna i blodet sjunker under den nivå som kroppen behöver för att fungera optimalt. Glukos, alltså socker, är kroppens viktigaste bränsle – särskilt för hjärnan, som är beroende av en jämn tillförsel för att fungera korrekt. Ibland fungerar inte de mekanismer som reglerar blodsockernivån som de ska, vilket leder till hypoglykemi. Nedan går vi igenom orsakerna, symtomen och behandlingsmöjligheterna vid detta tillstånd.
När kroppen uppfattar att det finns för mycket glukos i blodet producerar bukspottskörteln insulin, som ser till att överskottet tas om hand. Omvänt, när hjärnan registrerar att glukosnivån är för låg, bildas adrenalin. Adrenalinet har i sin tur till uppgift att signalera till levern att omvandla lagrade kolhydrater till glukos, som sedan släpps ut i blodet. När detta komplexa system slutar fungera som det ska förblir glukosnivåerna för låga, vilket påverkar hjärnans funktion och kan ge upphov till en rad besvär.
Det finns i huvudsak två former av hypoglykemi: läkemedelsrelaterad och icke-läkemedelsrelaterad. Den läkemedelsrelaterade varianten ses oftast hos personer med diabetes. Hos en person med insulinbehandlad diabetes kan för hög dos insulin leda till att blodsockret sjunker kraftigt och utlöser ett hypoglykemiskt anfall. Även vissa andra läkemedel kan i sällsynta fall utlösa hypoglykemi.
Icke-läkemedelsrelaterad hypoglykemi kan uppstå när en person inte har ätit på länge, varvid blodsockret successivt sjunker. Reaktiv hypoglykemi uppstår däremot som en reaktion på intag av kolhydrater. Denna form drabbar oftast barn och spädbarn och utlöses av fruktos, galaktos eller leucin. Alla tre kan störa balansen i blodets sockernivåer: fruktos och galaktos hindrar levern från att frigöra normala mängder socker till kroppen, medan leucin påverkar bukspottskörteln så att den utsöndrar för mycket insulin.
Hypoglykemi kan även bero på sjukdomar i levern, hypofysen eller binjurarna. Tumörer i bukspottskörteln, exempelvis insulinom, kan också orsaka tillståndet genom att producera onormalt stora mängder insulin.
Hypoglykemi diagnostiseras vanligtvis med ett glukostoleranstest. Efter en tids fasta tas ett blodprov, varefter personen får inta en exakt mätt mängd glukos. Efter en bestämd tid tas ett nytt blodprov, och sockernivåerna i de båda proverna jämförs. Ett normalt fastevärde ligger vanligtvis mellan 4 och 6 mmol/l (motsvarande cirka 80–100 mg per 100 ml blod).
Hypoglykemi klassificeras som mild, måttlig eller svår. När diagnosen väl är ställd kan orsaken oftast identifieras genom en fysisk undersökning, genomgång av sjukhistorien samt kompletterande provtagningar.
En person med hypoglykemi kan drabbas av symtom som hjärtklappning, bröstsmärtor, andnöd, svettningar, svimningskänsla, ångest och illamående. När hjärnan inte får tillräckligt med glukos kan även yrsel, svaghetskänsla, utmattning, förvirring, huvudvärk samt svårigheter att prata eller se klart uppstå. Personer med kraftig hypoglykemi kan till och med framstå som berusade. I värsta fall kan tillståndet leda till kramper, koma och bestående hjärnskador.
Personer som lider av hypoglykemi bör undvika kost rik på raffinerat socker och snabba kolhydrater. Koffein är ett annat ämne som bör begränsas, eftersom det kan förvärra besvären. Den mest grundläggande behandlingen är att äta mindre måltider flera gånger om dagen, vilket hjälper till att hålla blodsockret jämnt och undvika toppar i insulinnivåerna. En kost rik på protein och med lågt innehåll av snabba kolhydrater rekommenderas generellt för att hålla tillståndet under kontroll.
Vid akuta besvär kan snabbverkande socker, exempelvis glukostabletter, juice eller sockerlösning, snabbt höja blodsockret. Upplever du återkommande symtom bör du alltid kontakta vården för utredning och individuell rådgivning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online