Sklerodermi kännetecknas av hård och spänd hud eller bindväv i kroppen. Sjukdomen förekommer i två former: en lokaliserad variant som enbart påverkar huden samt systemisk sklerodermi, som även kan skada inre organ. Enligt Mayo Clinic drabbas cirka 250 personer per miljon av denna ovanliga sjukdom. Den kan gå i familjer, men många insjuknar helt utan genetisk koppling.
Sklerodermi går idag inte att bota, men med rätt kombination av behandlingar går det bra att lindra symtomen, bromsa sjukdomens utveckling och bibehålla en god livskvalitet. Här går vi igenom de viktigaste behandlingsalternativen.
Vid värk och inflammation i lederna används ofta NSAID-preparat, exempelvis aspirin eller ibuprofen. Andra läkemedel kan förbättra cirkulationen och därigenom lindra symtomen – bland annat kalciumantagonister, ACE-hämmare och alfablockerare.
Så kallade DMARD-läkemedel (disease-modifying anti-rheumatic drugs), som Plaquenil, Rheumatrex och Azulfidine, kan bromsa sjukdomsförloppet. Vid behov kan även immunhämmande preparat som Imuran, Cytoxan eller Neoral ordineras. Har sjukdomen skadat matstrupen kan receptfria syraneutraliserande medel, som Tums, ge viss lindring.
Sklerodermi kan vara smärtsamt och begränsa rörligheten i olika delar av kroppen, vilket försvårar vardagen. En fysioterapeut eller arbetsterapeut kan hjälpa dig att bygga upp styrka och rörlighet. En arbetsterapeut kan framför allt visa hur du på bästa sätt utför viktiga dagliga sysslor som är avgörande för din självständighet.
Sjukdomen kan också ge synliga hudförändringar som många upplever besvärande. Ljusbehandling med UV-ljus och laserskirurgi kan kamouflera dessa förändringar eller i vissa fall ta bort dem helt. Observera dock att UV-behandling ökar risken för hudcancer – diskutera alltid detta med din läkare innan du påbörjar behandlingen.
Vid allvarliga fall kan läkaren rekommendera operation. Sklerodermi kan skada lungvävnaden och orsaka pulmonell hypertension, det vill säga högt blodtryck i lungartärerna – i sällsynta fall krävs en lungtransplantation. Långvarigt sämrad cirkulation i fingrar och tår kan leda till kallbrand, varvid amputation kan bli nödvändig. Har matstrupen eller tarmväggarna tagit skada kan kirurgi behövas för att reparera dem.
Regelbunden motion förbättrar flexibilitet och cirkulation samt förebygger stelhet. Nikotin skadar blodkärlen och försämrar därmed blodcirkulationen – kan du inte sluta röka på egen hand, be din läkare om hjälp och vägledning. Påverkas din mage och tarm av sjukdomen bör du undvika livsmedel som utlöser halsbränna eller gasbildning, samt äta tidigt på kvällen. Kom ihåg att skydda händer, huvud och ansikte mot kyla när du vistas utomhus.
Enligt University of Maryland Medical Center kan flera naturmedicinska alternativ hjälpa till att hantera symtomen:
Akupunktur är ytterligare ett alternativ som kan förbättra cirkulationen i händer och fingrar, främja läkningen av sår på fingertopparna och motverka bildandet av förhärdad vävnad. Rådfråga alltid din läkare innan du provar kompletterande behandlingar, särskilt om du redan tar ordinerade läkemedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online