Sjögrens syndrom är en autoimmun sjukdom som främst orsakar torra ögon samt en torr mun och hals. Torrheten kan även drabba andra delar av kroppen, exempelvis huden och näsans slemhinnor. Trötthet är ett vanligt förekommande symtom och kan vara kraftigt försvagande. Utöver detta utvecklar många patienter också muskuloskeletala besvär som påverkar leder och muskler.
Precis som reumatoid artrit och systemisk lupus erythematosus (SLE) klassas Sjögrens syndrom som en autoimmun bindvävssjukdom som angriper leder, muskler och hud. Sjukdomen utvecklas ibland hos personer som redan har en annan autoimmun sjukdom, och den misstänks ofta när det dominerande symtomet – torrheten – börjar göra sig påmind.
Många patienter med Sjögrens syndrom drabbas av inflammatorisk ledvärk som liknar den vid reumatoid artrit. Smärtan tenderar att komma i skov och återkomma periodvis, och den drabbar oftast båda kroppshalvor symmetriskt. Ledbesvären kan faktiskt uppstå flera år innan torrheten visar sig, vilket gör sjukdomen svår att diagnostisera – särskilt eftersom den ibland förekommer samtidigt med reumatoid artrit.
Vissa personer med Sjögrens syndrom upplever icke-inflammatorisk ledsmärta, så kallad artralgi. Det handlar ofta om en dov, värkande känsla som uppstår utan den svullnad och rodnad som är typisk för inflammatoriska ledsjukdomar.
Muskelinflammation, eller myosit, är också vanligt bland patienter med Sjögrens syndrom. Inflammationen ger upphov till svaghet, smärta eller bådadera. Svagheten sitter ofta i höfterna och kan göra det svårt att resa sig från en sittande ställning. Patienten kan dessutom uppleva stelhet och nedsatt rörlighet. I vissa fall kan myositen leda till andnings- och sväljsvårigheter.
Ett annat muskuloskeletalt symtom som förknippas med Sjögrens syndrom är myalgi, det vill säga icke-inflammatorisk muskelsmärta eller allmän värk. Även detta kan försvåra diagnosen, eftersom symtomen liknar dem vid fibromyalgi – en sjukdom som kännetecknas av kronisk muskelvärk i hela kroppen.
Eftersom Sjögrens syndrom ännu saknar botemedel inriktar sig behandlingen på att lindra symtomen och förbättra livskvaliteten. Vid muskuloskeletal smärta rekommenderar läkare oftast acetylsalicylsyra eller annat icke-steroidt antiinflammatoriskt läkemedel (NSAID), exempelvis ibuprofen eller naproxen. Paracetamol (Alvedon) kan också användas. Kraftigare inflammatoriska besvär kan behandlas med kortisonpreparat. Läkaren kan dessutom förskriva immunmodulerande läkemedel som hydroxyklorokin (Plaquenil) eller cyklofosfamid (Cytoxan).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online