De flesta hälsoproblem kan kopplas till ett svagt eller undermåligt immunförsvar. Immunsystemet, som ofta förknippas med det lymfatiska systemet, består av organ och kroppsvävnader som bildar, lagrar och transporterar de vita blodkroppar som bekämpar sjukdomar. Hos en frisk människa förs en framgångsrik kamp mot antigener – främmande ämnen som angriper kroppen. När immunförsvaret börjar tappa striden kan olika sjukdomar och besvär uppstå.
Ett överaktivt immunförsvar kan orsaka flera autoimmuna sjukdomar och besvär, exempelvis lupus, multipel skleros, fibromyalgi och reumatisk artrit. Ett underaktivt eller försvagat immunförsvar leder å andra sidan till vanliga förkylningar, influensa, kroniskt trötthetssyndrom, cancer och andra sjukdomar.
Primära immunbristsjukdomar är medfödda och ärftliga tillstånd som finns vid födseln och oftast upptäcks i tidig barndom. En förvärvad sjukdom, även kallad sekundär, utvecklas till följd av bakomliggande orsaker som åldrande, undernäring eller vissa läkemedel. Förvärvat immunbristsyndrom (AIDS) orsakas av humant immunbristvirus (HIV), som indirekt angriper immunsystemet.
Sjukdomar kan också bero på att en eller flera delar av immunsystemet inte fungerar korrekt. Förutom lymfknutor och lymfkärl består immunsystemet av benmärg, halsmandlar, brässen (thymus) och mjälten.
Astma är en inflammatorisk sjukdom som beror på att immunsystemet överreagerar. Den kännetecknas av hosta, tryck över bröstet och andnöd. Crohns sjukdom är ett annat exempel på ett överaktivt immunförsvar. Denna inflammatoriska tarmsjukdom uppstår när immunsystemet angriper mag-tarmkanalen, med symtom som diarré, buksmärta, viktnedgång och kräkningar. Familjär medelhavsfieber, även den kopplad till ett överaktivt immunförsvar, är en ärftlig inflammatorisk sjukdom som ger återkommande buksmärtor. Den drabbar främst armenier, turkar och sefardiska judar bosatta kring Medelhavet.
Diabetes påverkar kroppens förmåga att bilda och använda insulin och kan leda till blindhet, hjärt-kärlsjukdom, nervskador, njursvikt och andra komplikationer. Vissa former av diabetes orsakas av att immunsystemet angriper kroppens egna celler och molekyler.
Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en cancerform i blodet där benmärgen ersätts av elakartade leukemiceller, främst i blodet, vilket gör att mjälten, levern och andra organ svullnar upp. Sjukdomen diagnostiseras vanligen genom att man påvisar den kromosomavvikelse som kallas Philadelphiakromosomen (Ph).
DiGeorges syndrom beror på en bristande utveckling av brässen (thymus), vilket leder till otillräcklig mängd immunceller.
Ibland kan en immunrubbning uppstå till följd av läkemedelsbehandling, exempelvis kemoterapi mot cancer. Reaktionen på samma läkemedel varierar dock från person till person – vissa patienter får alla biverkningar medan andra inte får några alls. De flesta hamnar någonstans mitt emellan dessa ytterligheter.
Lymfom, som utgör cirka 3 procent av alla cancerfall, är cancersjukdomar som utgår från det lymfatiska systemet. Som all cancer kännetecknas lymfom av onormalt snabb celldelning. Orsakerna är oklara, men man tror att immunsupprimerande läkemedel kan spela en roll. Lymfom delas in i två huvudgrupper: Hodgkins lymfom (Hodgkins sjukdom) och non-Hodgkins lymfom (NHL).
Hodgkins lymfom är den vanligaste formen och identifieras genom Reed-Sternberg-celler vid biopsi eller operation. Det är ovanligt att barn insjuknar, men sjukdomen är ändå den tredje vanligaste cancerformen hos barn. Behandlingen består av kemoterapi och strålterapi.
Non-Hodgkins lymfom orsakar cirka 20 000 dödsfall per år i USA, med omkring 66 000 nya fall årligen. Båda formerna utgår från det lymfatiska systemet men kan sprida sig till andra organ. Non-Hodgkins lymfom sprider sig lättare utanför lymfknutorna och är mindre förutsägbart än Hodgkins lymfom. Det drabbar främst personer mellan 40 och 70 år och kan bero på flera faktorer, bland annat fysikaliska och kemiska ämnen som bekämpningsmedel, hårfärgningar och förtunningsmedel, samt bakteriella infektioner.
Hodgkins lymfom ger symtom som liknar influensa, exempelvis värk, feber och svullna körtlar. Andra symtom kan vara nattsvettningar, andningssvårigheter, viktnedgång, bröstsmärtor och hosta.
Vanliga symtom vid non-Hodgkins lymfom är smärtfri svullnad av lymfknutor i halsen, ljumsken eller armhålorna. Feber, viktnedgång, trötthet, nattsvettningar och röda hudfläckar är andra tecken, liksom kräkningar, buksmärta eller illamående.
Många tror att vacciner försvagar immunförsvaret. Faktum är att vacciner tvärtom stärker immunsystemet och skyddar mot specifika sjukdomar.
Kroppens förmåga att bekämpa infektioner försämras i takt med att lymfomet fortskrider. Symtomen behöver dock inte betyda cancer – de kan bero på andra sjukdomar som influensa. Om symtom som tyder på lymfom kvarstår i mer än två veckor bör du söka vård omgående.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online