Antikropp-antigen bindning: Den variabla regionen bestämmer specificitet

Den variabla (V) regionen av en antikropp – bestående av den tunna kedjans (VH) och lätta kedjans (VL) variabla domäner – innehåller antigentbindningsplatsen (paratopen). Dess unika aminasyra-sekvens, genererad genom V(D)J-rekombination och förfinad genom somatisk hypermutation, skapar en komplementär tredimensionell yta för en specifik epitop.

Viktiga punkter

• Varje B-cellklon uttrycker en unik V-region → monoklonal specificitet.
• Hypervariabla loopar (CDR1–3) kontaktar direkt antigen; ramverksregioner ger strukturell stöd.
• Affinitetsmognad i germinalcentra förfinar passform via somatisk hypermutation.
• Korsreaktivitet uppstår när distinkta epitoper delar strukturell likhet.

Konstanta (C) regioner bestämmer effektor funktioner (isotyp: IgG, IgM, IgA, IgE, IgD) men bestämmer inte antigensitivitet.