Attackerar immunförsvaret kroppens egna celler vid en allergisk reaktion? Här är svaret

Nej, det påståendet stämmer inte helt. En allergisk reaktion är inte ett angrepp på kroppens egna celler – den utlöses istället av ett främmande ämne, ett så kallat allergen, som immunförsvaret av misstag uppfattar som farligt.

Så fungerar en allergisk reaktion

När kroppen kommer i kontakt med ett allergen, exempelvis pollen, pälsdjur eller viss mat, börjar immunförsvaret bilda antikroppar – framför allt av typen IgE – för att försvara sig. Vid nästa kontakt med samma allergen binder dessa antikroppar till ämnet och triggar en frisättning av histamin och andra signalämnen.

Det är dessa kemiska ämnen som orsakar de klassiska allergisymtomen:

• Nysningar och rinnande näsa
• Vattniga och kliande ögon
• Klåda i huden eller slemhinnorna

Vad händer vid autoimmuna sjukdomar?

Att immunförsvaret attackerar kroppens egna celler och vävnader är däremot kännetecknet för autoimmuna sjukdomar. Då riktar immunsystemet sitt försvar inåt, vilket kan leda till kronisk inflammation och skador på olika organ och vävnader.

Kända exempel på autoimmuna sjukdomar är:

• Reumatoid artrit (ledgångsreumatism)
• Lupus (SLE)
• Multipel skleros (MS)

Allergi eller autoimmunitet – vad är skillnaden?

Båda tillstånden handlar om att immunförsvaret överreagerar, men de skiljer sig åt på ett avgörande sätt. Vid allergi riktar sig reaktionen mot ett främmande, i grunden ofarligt ämne. Vid autoimmunitet angrips kroppens egna vävnader. Symtom, behandling och långsiktiga konsekvenser skiljer sig därför också åt mellan de två tillstånden.