Den typ av vita blodkroppar (WBC) som ger immunitet genom att producera antikroppar kallas B-cell eller B-lymfocyt. B-celler ingår i kroppens adaptiva immunförsvar och spelar en avgörande roll i den antikroppsförmedlade immuniteten – alltså bildandet av antikroppar som neutraliserar och förstör specifika patogener.
Här följer en översikt över hur B-celler fungerar:
När kroppen kommer i kontakt med ett främmande antigen (till exempel bakterier, virus eller gifter) aktiveras speciella B-celler som kallas naiva B-celler. Aktiveringen utlöses när cellens antigenspecifika receptorer binder till antigenet.
Efter aktivering genomgår B-cellen en snabb celldelning som ger upphov till ett stort antal identiska celler – så kallade plasmaceller och minnes-B-celler. Denna process benämns klonal expansion.
Plasmacellerna är B-cellslinjens effektorceller och utsöndrar stora mängder antikroppar. Antikroppar är Y-formade proteiner som specifikt binder till och neutraliserar motsvarande antigen. De kan direkt angripa patogener, underlätta deras förstörelse av andra immunceller samt förstärka immunsvaret genom mekanismer som komplementaktivering och opsonisering.
Förutom plasmaceller bildas även minnes-B-celler vid aktiveringen. Dessa celler är långlivade och stannar kvar i kroppen efter att en infektion har läkt ut. Om samma patogen påträffas igen vid ett senare tillfälle omvandlas minnes-B-cellerna snabbt till plasmaceller, vilket möjliggör ett snabbt och kraftfullt immun svar.
B-celler och de antikroppar de producerar är centrala beståndsdelar i det humorala immunsvaret, som är särskilt effektivt mot extracellulära patogener och gifter. Tillsammans ger de upphov till långvarig immunitet och immunologiskt minne, vilket bidrar till kroppens förmåga att känna igen och effektivt bekämpa tidigare påträffade patogener.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online