Antikroppar är en central del av kroppens immunförsvar – deras uppgift är att identifiera och neutralisera främmande ämnen som virus och bakterier. När en antikropp inte fungerar som den ska kan det därför få flera negativa konsekvenser för hälsan. Här går vi igenom de vanligaste effekterna.
En dysfunktionell antikropp kan inte binda till och neutralisera antigener, vilket gör att kroppen får svårare att bekämpa infektioner. Detta leder till en ökad risk för att insjukna, exempelvis i bakteriella och virala infektioner.
I vissa fall kan felfungerande antikroppar börja angripa kroppens egna vävnader, vilket utlöser en autoimmun reaktion. Symtomen varierar beroende på vilken vävnad som drabbas. Om antikropparna exempelvis riktar sig mot sköldkörteln kan det leda till Graves sjukdom, som kännetecknas av en överproduktion av sköldkörtelhormoner.
Dysfunktionella antikroppar kan också utlösa inflammation, som i grunden är kroppens naturliga respons på skada eller infektion. Kronisk inflammation kan dock skada vävnader och organ över tid och är kopplad till ett flertal sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdom, cancer och diabetes.
Felfungerande antikroppar kan i vissa fall orsaka allergiska reaktioner. Det sker när antikropparna binder till allergener, exempelvis pollen eller kvalster, och utlöser frisättning av histamin samt andra inflammatoriska ämnen. Reaktionerna kan sträcka sig från lindriga besvär som nysningar, rinnande näsa och kliande ögon till allvarliga tillstånd som anafylaxi, vilket är potentiellt livshotande.
Graden av påverkan beror på flera faktorer, bland annat vilken typ av antikropp som är drabbad, omfattningen av funktionsstörningen samt individens allmänna hälsotillstånd. Vid misstanke om att immunförsvaret inte fungerar optimalt är det alltid klokt att kontakta vårdgivaren för undersökning och rådgivning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online