Immunbrist – även kallad immundefekt eller immunkompromisering – är ett tillstånd där immunförsvaret inte fungerar som det ska. Detta kan bero på en rad olika orsaker, exempelvis genetiska faktorer, sjukdomar eller biverkningar av läkemedel. En person med immunbrist blir mer mottaglig för infektioner och kan också drabbas av andra hälsoproblem.
I den här artikeln går vi igenom de vanligaste typerna av immunbrist, vilka symptom du bör hålla utkik efter samt hur diagnos och behandling går till.
Typer av immunbrist
Primär immunbrist
Primär immunbrist är en grupp sjukdomar som orsakas av genetiska defekter och som påverkar immunsystemets utveckling och funktion. Exempel på detta är svår kombinerad immunbrist (SCID), DiGeorges syndrom och Wiskott-Aldrichs syndrom. Dessa tillstånd upptäcks ofta redan i barndomen, men vissa former kan förblir odiagnostiserade ända upp i vuxen ålder.
Sekundär immunbrist
Sekundär immunbrist utvecklas senare i livet och kan bero på flera olika faktorer:
- Kroniska sjukdomar: Tillstånd som hiv/aids, diabetes, cancer och njursjukdom kan försvaga immunförsvaret.
- Läkemedel: Vissa mediciner, såsom kortisonpreparat, cellgiftsläkemedel och immunsuppressiva läkemedel som används efter organtransplantation, kan dämpa immunsystemet.
- Medicinska behandlingar: Strålbehandling och benmärgstransplantationer kan skada immunförsvaret.
- Infektioner: Vissa infektioner, särskilt virala som mässling eller influensa, kan tillfälligt försvaga immunsvaret.
- Ålder: I takt med att vi åldras blir immunsystemet gradvis mindre effektivt.
- Undernäring: En kost som saknar viktiga näringsämnen kan försämra immunfunktionen.
Vanliga symptom
Symtomen på immunbrist varierar beroende på den underliggande orsaken och hur allvarligt tillståndet är. Vanliga tecken inkluderar:
- Frekventa eller återkommande infektioner (bihåleinflammation, bronkit, lunginflammation, öroninflammation med flera)
- Långvariga infektioner som inte svarar på standardbehandling
- Svårigheter att återhämta sig efter sjukdom
- Trötthet och svaghet
- Svullna lymfkörtlar, mjälte eller lever
- Hudutslag, nässelutslag eller andra hudproblem
- Mag-tarmbesvär som diarré och buksmärtor
- Autoimmuna sjukdomar
- Neurologiska problem (i vissa fall)
Behandlingsalternativ
Behandlingen av immunbrist anpassas efter typen och orsaken till tillståndet. Möjliga alternativ inkluderar:
- Immunoterapi: Läkemedel som stärker immunförsvaret
- Profylaktisk behandling: Antibiotika eller antivirala läkemedel för att förebygga infektioner
- Benmärgstransplantation: För att återuppbygga ett skadat eller icke fungerande immunsystem
- Immunoglobulinbehandling: Substitutionsterapi vid primär immunbrist med antikroppsbrist
- Livsstilsändringar: Att undvika stora folksamlingar och upprätthålla god hygien för att minska risken för infektioner
Så ställs diagnosen
Diagnos av immunbrist innebär en omfattande utredning som utförs av en immunolog eller annan vårdgivare. Utredningen kan omfatta:
- Journalkartläggning och fysisk undersökning
- Blodprov (blodstatus, nivåer av immunoglobuliner, antikroppssvarstester med flera)
- Genetisk testning (vid misstanke om primär immunbrist)
- Bilddiagnostik (för att upptäcka tecken på infektion eller underliggande sjukdomar)
- Allergitest via hud
- Specialiserade tester av immunfunktion
Prognos och vikten av tidig upptäckt
Immunbrist kan variera från mild till svår, och prognosen beror på den underliggande orsaken, hur snabbt diagnosen ställs och hur väl behandlingen följs. Tidig upptäckt och rätt hantering är avgörande för att minimera komplikationer och förbättra den övergripande hälsan hos personer med immunbrist. Kontakta din vårdcentral om du misstänker att du eller ditt barn lider av återkommande infektioner eller andra tecken på nedsatt immunförsvar.
