Clostridium tetani är den bakterie som orsakar sjukdomen stelkramp, även känd som tetanus. Enligt Mayo Clinic drabbas omkring en miljon människor världen över varje år, och infektionen är betydligt vanligare i utvecklingsländer än i västvärlden. Stelkramp kan ge smärta i käke och hals, smärtsamma muskelkramper och andningssvårigheter. Om sjukdomen inte behandlas i tid kan den bli livshotande. Det finns flera olika vägar genom vilka bakterien kan tränga in i kroppen, men det är viktigt att komma ihåg att stelkramp aldrig smittar direkt från person till person.
Clostridium tetani kan tränga in i kroppen genom ett sår i huden. Djupa stick- och punkteringssår utgör en idealisk miljö för bakterien, eftersom den trivs i områden med lite eller ingen syre alls. Sår som kontamineras med jord, smuts eller spikrost löper dessutom en betydligt större risk att utveckla infektion. Rengör alltid sår noggrant och kontakta vården om såret är djupt eller smutsigt.
Användning av orena nålar kan också leda till stelkrampsinfektion. Personer som utför kroppspiercingar med icke-sterila verktyg löper en förhöjd risk, liksom de som tatuerar sig hos etableringar som inte arbetar med rena och sterila nålar. Delning av sprutor vid intravenös drog användning är ytterligare en känd riskfaktor.
Hästar och många andra djur bär naturligt på Clostridium tetani i sina tarmar, och bakterien finns även i människans tarmflora. Detta är helt normalt och ofarligt i sig, men direkt kontakt med avföring kan överföra bakterien till ett öppet sår. Exponering sker oftast vid hantering av kontaminerad jord, exempelvis i trädgårdar där gödsel används.
Även om det är mycket ovanligt idag kan stelkramp i sällsynta fall kopplas till kirurgiska och tandläkarmedicinska ingrepp. Infektionen kan uppstå till följd av en obehandlad dental infektion, bristfällig vård av ett operationsår eller kontaminerade kirurgiska instrument. Även omskärelse har i vissa fall associerats med Clostridium tetani, främst när sterila rutiner inte följs.
Tack vare omfattande vaccinationsprogram och strikta steriliseringsrutiner för nålar och kirurgiska instrument är denna typ av infektion numera sällsynt inom sjukvården. Bakterien kan dock fortfarande tränga in via brännskador, djurbett, kroniska sår och infektioner, skrubbsår, insektsbett samt områden med nekrotisk (död) vävnad. Den bästa skyddsåtgärden är att hålla vaccinationen mot stelkramp aktuell – skyddet varar normalt i tio år och kan enkelt förnyas via vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online