Nosokomiala infektioner, i Sverige ofta kallade vårdrelaterade infektioner, är infektioner som en patient insjuknar i till följd av vård på sjukhus. Många av de mikrober som trivs i sjukhusmiljön har utvecklat resistens mot behandling, och patienter på sjukhus har ofta ett försvagat immunförsvar. Det gör att vårdrelaterade infektioner är mycket vanliga. Flera studier tyder dessutom på att vårdpersonal som bär konstgjorda naglar ökar risken att patienter smittas.
I en artikel från 2010 i New York Times om gramnegativa vårdrelaterade infektioner uppgav journalisten Andrew Pollack att den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC uppskattar att cirka 1,7 miljoner sjukhusförknippade infektioner uppstår i USA varje år. Dessa infektioner orsakar eller bidrar till ungefär 99 000 dödsfall årligen.
Pollack noterade även att europeiska studier visar att två tredjedelar av dödsfallen i vårdrelaterade infektioner beror på gramnegativa bakterier – samma typ av mikroorganismer som påträffats på fingertopparna hos personer som bär konstgjorda naglar.
Enligt CDC:s riktlinjer för handhygien inom vården bär vårdpersonal med konstgjorda naglar oftare gramnegativa bakterier på fingertopparna än kollegor med naturliga naglar. En studie från 1989, publicerad i American Journal of Infection Control, visade att mängden gramnegativa bakterier är förhöjad hos personer med konstgjorda naglar – även efter noggrann handtvätt.
Även om det saknas storskaliga studier som direkt kopplar den ökade bakteriemängden under konstgjorda naglar till fler vårdrelaterade infektioner, har CDC kunnat knyta flera konkreta sjukhusutbrott till personal som bar den här typen av naglar.
I en artikel från 2002 i Journal of Pediatric Nursing om konstgjorda naglar och patientrisker menade författaren A. Toles att bristfällig handtvätt bland bärare av konstgjorda naglar kan vara en av förklaringarna till de förhöjda bakterienivåerna. Toles påpekade också att vårdpersonal med långa konstgjorda naglar lättare river sönder handskar, vilket kan utsätta patienter för smitta – något som är extra allvarligt i kirurgiska sammanhang.
Alla är emellertid ense om bilden. I en artikel från 2001 i tidskriften Dermatology Online Journal hävdade Edward Jackson att hälso- och sjukvårdsmyndigheter orättvist ger konstgjorda naglar skulden för den ökade risken för vårdrelaterade infektioner. Som belägg åberopade han ett fall där bakterier spreds via en kontaminerad burk handkräm.
Tidskriftens redaktör har dock antytt att Jacksons argument kan vara färgat av hans uppdrag som konsult för American Beauty Associations Nail Manufacturers Council, en branschorganisation för nagelproducenter.
Många sjukhus och smittskyddsmyndigheter förbjuder därför vårdpersonal att använda konstgjorda naglar. Enligt Johns Hopkins Hospitals smittskyddsprotokoll för handhygien får ingen som hanterar sterilt material eller har direkt patientkontakt bära konstgjorda naglar. Riverside County Regional Medical Center gick i sin smittskyddsuppdatering från 2004 ännu längre och bestämde att ingen anställd på sjukhuset, oavsett tjänsteställning, fick bära konstgjorda naglar.
Forskningen pekar på att konstgjorda naglar kan hysa fler bakterier och försvåra god handhygien. För vårdpersonal är korta, välvårdade naturliga naglar i kombination med noggrann handdesinfektion det säkraste valet – till skydd både för patienterna och för personalen själv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online