Kolera är en diarrésjukdom som orsakas av bakterien Vibrio cholerae. Arten är inte endemisk hos människan, och dess förekomst i det mänskliga matsmältningssystemet ingår inte i bakteriens naturliga livscykel. Bakterien återfinns normalt i ekosystemen kring flodmynningar, där dess livscykel växlar mellan olika reservoararter som små snäckor och kräftdjur, frittflytande planktonformer samt stillasittande former i bottenslam och gyttja.
Vibrio cholerae är i grunden en oplanerad gäst hos människan, men väl inne i ett mänskligt samhälle kan bakterien spridas brett. Det finns flera olika stammar – vissa toxiska och andra icke-toxiska. De icke-toxiska stammarna orsakar inte de klassiska kolerasymptomen och överlever sällan mer än några dagar i tarmen, men kan ändå cirkulera i befolkningen där hygienen brister. De toxiska stammarna är däremot farligt sjukdomsframkallande. Kolerabakterien utlöser intensiv diarré som leder till smärta, feber och framför allt en plötslig och allvarlig vätskeförlust. Modern medicinsk vård kan kraftigt minska dödligheten i kolera genom att motverka uttorkning – den verkliga dödsorsaken i de flesta fall.
I sitt naturliga tillstånd lever Vibrio cholerae som stavformade bakterier främst bland plankton i grunt, bräckt vatten. Genom att fästa sig på mikroskopiska hoppkräftor, så kallade copepoder, som ingår i planktonsamhället, rör sig bakterien naturligt mellan flera olika miljöer. Bakteriekolonier kan leva på hopkräftornas ytor och frodas när temperatur, låg salthalt och höga näringsnivåer ger algblomningar i flodmynningen – vilket förklarar varför kolera traditionellt har kopplats samman med monsunförhållanden.
Bakterierna förekommer också som biofilmer som täcker olika naturformationer i flodmynningen: vattenytan, men även växter, stenar, snäckskal och liknande föremål. De kan dessutom övergå till ett vilande stadium och överleva i bottensedimentet. Slutligen har de påträffats i äggmassorna hos inhemska myggarter, som fungerar som en reservoar för kolerabakterier. I alla dessa miljöer är bakterien en naturlig invånare, utan skadlig inverkan på ekologin eller de organismer den kommer i kontakt med.
När Vibrio cholerae hamnar i den mänskliga miljön kan bakterien dock snabbt orsaka svåra epidemier. Toxiska stammar producerar gifter som utlöser häftiga diarréer hos människor. Resultatet, ur ett livscykelperspektiv, blir att enorma mängder bakterier förs ut i människors vattenförsörjning. Med tanke på hur tålig och anpassningsbar bakterien är, klarar den att överleva även under de ogynnsamma förhållanden som ofta råder i mänskliga vattenkällor.
Bakterierna förökar sig särskilt effektivt när vattnet är rikt på näringsämnen, vilket främjar samma tillväxt som näringsrika flodmynningar gör. Varje nyinsmittad person tillför avfall och bakterier till miljön, vilket driver en snabb spridning av sjukdomen – tills någon förändring i omgivningen stoppar bakteriepopulationens expansion. Väderomläggningar, minskad befolkning och förbättrad sanitet kan alla bidra till att avsluta ett utbrott.
Kolerabakterier tar sig in i den mänskliga miljön via flera olika vägar. Den vanligaste är förorenade livsmedel eller dricksvatten. När människor äter skaldjur från flodmynningsmiljöer – som ostron eller krabbor – utan att tillaga dem ordentligt, eller till och med råa, kan de få i sig de stora mängder bakterier som krävs för att insjukna i kolera. Dåligt rengjorda grönsaker som bevattnats med förorenat vatten är en annan vanlig smittkälla. I situationer där saniteten är hårt prövad, exempelvis i flyktingläger eller samhällen med starkt begränsade vattenresurser, kan en enda smittad person förorena vattnet för en hel befolkning.
Kolera smittar inte direkt mellan människor. Till skillnad från bakterier som naturligt lever i den mänskliga populationen och är beroende av mänsklig överföring som del av sin livscykel, behöver kolerabakterien en miljö som ungefär motsvarar sin naturliga flodmynning för att kunna spridas och föröka sig. Tyvärr fungerar ohygieniska vattenkällor som en acceptabel ersättning för denna ekologiska nisch. Spridningen av kolera beror därför i hög grad på dåligt hanterade vattenresurser, otillräckligt tillagad mat och bristande hygien.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online