Trypanosoma gambiense (numera klassificerad som Trypanosoma brucei gambiense) är en encellig parasit, en så kallad hemoflagellatprotozo, som orsakar trypanosomiasis – en allvarlig infektionssjukdom hos människan. På grund av sjukdomens karaktäristiska neurologiska symtom går den oftast under namnet västafrikansk sömnsjuka. Vid sömnsjuka tar parasiterna sig in i centrala nervsystemet, vilket leder till huvudvärk, personlighetsförändringar, medvetslöshet och i slutändan koma. Samtliga stadier i parasitens utveckling hos däggdjur sker i extracellulära vätskor, det vill säga utanför kroppens celler.
Parasiten överförs mellan människor via tsetseflugor (släktet Glossina), som endast förekommer i tropiska delar av Afrika söder om Sahara. Livscykeln omfattar flera olika stadier och växlar kontinuerligt mellan däggdjuret och insekten.
En infekterad tsetsefluga biter ett däggdjur, oftast en människa. I samband med bettet tränger parasiterna, som då befinner sig i stadiet metacykliska trypomastigoter, in i värdens hud. Därifrån vandrar de vidare till lymfsystemet och når så småningom blodbanan.
Inne i människokroppen omvandlas de metacykliska trypomastigoterna till trypomastigoter, som förs med blodet ut i hela kroppen. Trypomastigoterna tar sig in i andra kroppsvätskor, exempelvis lymfa och ryggmärgsvätska, och fortsätter att föröka sig genom binär delning – en process där varje cell delas i två nya identiska celler.
Tsetseflugor smittas när de suger blod från en infekterad värd. Det intagna blodet innehåller trypomastigoter, vilka omvandlas till procykliska trypomastigoter i flugans mellantarm. Där förökar parasiterna sig genom binär delning under en period av flera veckor.
Så småningom lämnar parasiterna mellantarmen och omvandlas till epimastigoter. Dessa migrerar vidare till flugans spottkörtlar, där de fortsätter att dela sig. Efter en sista omvandling till metacykliska trypomastigoter kan flugan överföra smittan när den biter en ny värd – och livscykeln börjar om igen. Hela utvecklingscykeln i flugan tar normalt omkring tre veckor.
För att kunna ställa diagnos krävs mikroskopisk undersökning av lymfvätska, blod, benmärg, cerebrospinalvätska (ryggmärgsvätska) eller andra kroppsvätskor, där man letar efter trypomastigoter. Så snart diagnosen har bekräftats bör behandling påbörjas omedelbart, eftersom sjukdomen blir betydligt svårare att botande när parasiterna nått centrala nervsystemet. Förstahandsmedlet vid västafrikansk sömnsjuka är pentamidin (pentamidinisotionat), vilket främst används i sjukdomens tidiga stadium. I det senare, neurologiska stadiet krävs andra läkemedel, exempelvis eflornitin eller melarsoprol.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online