Ehrlichios är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier som överförs via bett från vissa fästingarter. Hos människan finns två huvudtyper av sjukdomen: human monocyter ehrlichios och human granulocytär ehrlichios. Båda kan ge upphov till en rad olika symtom och kan i vissa fall utvecklas till livshotande tillstånd.
Ehrlichios hos människan orsakas av bakterien Ehrlichia chaffeensis. Fyra separata arter av Ehrlichiabakterier finns i världen, och de kan bäras av flera olika fästingarter, bland annat den amerikanska enfäckiga fästingen (lone star tick), fårfästingen och svartbent hjortfästing. När en person blir biten av en infekterad fästing överförs bakterierna direkt till huden och tar sig därefter in i blodbanan.
Ju längre fästingen sitter fast i huden, desto större är risken att personen smittas. Ehrlichios kan endast överföras genom bett av en infekterad fästing och smittar inte mellan människor.
De första symtomen på ehrlichios liknar ofta vanlig influensa och brukar visa sig ett till två veckor efter att man blivit biten av en infekterad fästing. Symtomen inkluderar:
Den drabbade kan också få magbesvär som diarré, buksmärta, illamående och kräkningar.
Om immunförsvaret inte lyckas bekämpa infektionen och bakterierna fortsätter att föröka sig och spridas i kroppen kan allvarligare symtom utvecklas. Dessa inkluderar svår ledvärk och ökande mental förvirring. Ett utslag kan också spridas över kroppen.
Om sjukdomen lämnas obehandlad kan ehrlichios leda till krampanfall, farligt hög fe och i värsta fall njursvikt.
Ehrlichios kan diagnostiseras med särskilda laboratorietester som identifierar Ehrlichiabakterierna. Eftersom dessa tester inte finns på alla vårdinrättningar baseras diagnosen ofta på symtombilden samt om personen nyligen har blivit biten av fästing eller vistats i ett område där infekterade fästingar förekommer. Sjukdomen behandlas med antibiotikan dokicyklin, som oftast ger snabb lindring när behandlingen inleds tidigt.
Det bästa sättet att förebygga ehrlichios är att minska risken för fästingbett. Personer som arbetar eller rör sig i naturområden med kända fästingproblem bör täcka armar och ben och stoppa byxbenen i stövelskaften eller strumporna. Insektsmedel applicerat på exponerad hud och kläder kan också vara effektivt.
Eftersom fästingen måste sitta fast i minst 24 timmar innan bakterierna överförs kan regelbundna kroppsundersökningar efter vistelse utomhus samt snabb och korrekt borttagning av fästingar kraftigt minska smittorisken.
Kontakta vården om du inom några veckor efter ett fästingbett får fe, kraftig huvudvärk eller andra influensaliknande symtom. Tidig behandling med dokicyklin ger oftast goda resultat och minskar risken för allvarliga komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online