Kattklössjukan (CSD) är en bakteriell infektion som orsakas av bakterien Bartonella henselae. Bakterien kan finnas i en katts saliv, och människor smittas oftast när de blivit bitna eller skrapade av en katt. Katterna troligen får bakterien via loppor, men detta har inte kunnat fastställas helt säkert.
Kattklössjukan räknas som en opportunistisk infektion och är sällan allvarlig för personer med ett friskt immunförsvar. Hos immunsupprimerade patienter kan dock infektionen få allvarligare konsekvenser, vilket gör det extra viktigt att söka vård vid misstanke om CSD.
Kom ihåg att CSD i regel inte kräver någon behandling hos annars friska individer. Infektionen läker oftast ut av sig själv inom några veckor. Den smittade katten blir inte sjuk av bakterien och behöver därför ingen behandling.
Antibiotika kan ordineras om lymfkörtlarna förblir svullna och ömma i mer än 2–3 dagar. Läkemedel kan även övervägas vid långvarig feber eller om infektionen börjar sprida sig till skelett, lever eller andra organ.
Följande antibiotika brukar övervägas, i ordning efter effektivitet:
Observera att laboratorieresultat om bakteriens känslighet för antibiotika (in vitro) inte kan användas som underlag för val av behandling.
Ta receptfria smärtstillande medel som paracetamol (till exempel Alvedon) eller ibuprofen för att minska värken. Du kan också lindra besvären lokalt genom att lägga en varm kompress mot den svullna lymfkörteln.
Om lymfkörtlarna är stora och mycket smärtsamma kan de tömas för att lindra trycket. Det görs genom att en tunn nål förs genom huden intill körteln och riktas mot den svullna körteln. Nålen sticks sedan in i körteln, varvid vätskan får rinna ut och besvären minskar.
När ska du söka vård? Kontakta vården om symtomen inte förbättras, om febern är långvarig eller om du har ett nedsatt immunförsvar och misstänker att du smittats av en katt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online