1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Staphylococcus epidermidis: orsaker, symtom och behandling

Staphylococcus epidermidis är en sfärisk bakterie som ingår i kroppens naturliga flora, men som också kan orsaka allvarliga infektioner. Dessa uppstår oftast kring främmande material i kroppen, exempelvis konstgjorda leder eller kärlproteser. Behandlingen består vanligtvis av antibiotika, som tas antingen via munnen eller intravenöst.

Vad är Staphylococcus epidermidis?

Staphylococcus epidermidis är en rund (kokformig) bakterie som normalt lever på huden och slemhinnorna hos människan utan att orsaka några problem. När den dock kommer in i kroppen – till exempel i samband med operationer där främmande material som proteser, shuntar eller konstgjorda hjärtklaffar placeras in – kan den ge upphov till svåra infektioner.

Symtom

Enligt University of Connecticut Department of Molecular and Cell Biology är infektioner med Staphylococcus epidermidis ofta kopplade till intravaskulära anordningar, såsom konstgjorda hjärtklaffar och shuntar, men de förekommer också vanligt i konstgjorda leder. Bakterien bildar ett slemlager, en så kallad biofilm, runt det främmande materialet, vilket skyddar den från immunförsvaret och gör behandlingen extra svår.

Vanliga symtom vid infektion är kräkningar, trötthet, huvudvärk, smärta vid urinering och feber.

Behandling med antibiotika

Eftersom Staphylococcus epidermidis är en bakterie måste den behandlas med antibiotika. Detta försvåras dock av att bakterien finns naturligt i kroppen och därför har hunnit utveckla resistens mot många vanliga antibiotika, bland annat meticillin, novobiocin, klindamycin och bensylpenicillin. Därför används oftast vankomycin eller rifampicin för att behandla infektionen.

Administrering

Antibiotikan kan ges på flera olika sätt. Om infektionen kräver sjukhusvård eller uppstår under en sjukhusvistelse kan läkaren ge vankomycin antingen via munnen eller genom dropp (intravenöst). Enligt Science Blog ges doser via dropp långsamt, vanligen cirka 500 mg var sjätte timme. Läkemedlet utsöndras därefter via njurarna.

Kirurgisk behandling

Om en intravaskulär anordning, till exempel en shunt, har blivit infekterad kan den behöva tas bort och ersättas, samtidigt som patienten får antibiotikabehandling. I en studie från 1973, utförd av Department of Neurological Surgery i Seattle, Washington, botades samtliga 28 patienter med Staphylococcus epidermidis-infektioner genom fullständig borttagning av alla shuntdelar med återinsättning på en annan anatomisk plats, i kombination med högdosbehandling med specifik systemisk antibiotika.

Varning

Staphylokockinfektioner kan också uppstå i hudens yttersta lager, oftast i stora öppna sår. Denna typ av infektioner känns igen på inflammation och varbildning. Kontakta din läkare eller annan sjukvårdspersonal om du har en intravaskulär anordning eller ett infekterat sår och utvecklar symtom som kräkningar i kombination med feber, huvudvärk eller trötthet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online