Körtelfeber (mononukleos): symtom, orsaker och behandling

Mononukleos, i Sverige ofta kallad körtelfeber eller kysssjukan, är en virusinfektion som orsakas av Epstein-Barr-viruset (EBV). Sjukdomen är särskilt vanlig bland tonåringar och unga vuxna och sprids främst genom saliv.

Fysiska symtom

Det mest karaktäristiska tecknet på körtelfeber är svullna lymfkörtlar, som kan kännas som ömma knölar i halsen, armhålorna eller ljumsken. Många drabbade får också en förstorad mjälte eller lever, vilket kan ge ömhet i buken.

Allmänna symtom

Utöver de svullna lymfkörtlarna känns sjukdomen oftast igen på följande symtom:

• Feber och frossa
• Kraftig trötthet och utmattning
• Halsont, ibland med tonsillit
• Huvudvärk och muskelvärk
• Nedsatt aptit

Symtomen kommer ofta smygande och kan förväxlas med en vanlig förkylning eller halsfluss i början.

Orsaker och smitta

Körtelfeber smittar via saliv, därav det folkkära namnet "kysssjukan". Smittan kan dock även överföras genom hosta, nysningar samt genom att dela glas, bestick eller tandborstar. När en person väl har haft infektionen bildar kroppen antikroppar som ger ett livslångt skydd mot återinsjuknande – viruset stannar därefter vilande i kroppen utan att orsaka besvär.

Förebyggande åtgärder

Eftersom det inte finns något vaccin mot Epstein-Barr-viruset är den viktigaste förebyggande åtgärden att undvika direktkontakt med andras saliv. Det innebär bland annat att:

• Undvika att kyssa personer med aktiva symtom
• Inte dela drycker, mat eller bestick
• Praktisera god handhygien

Behandling och återhämtning

Det finns ingen specifik botande behandling för körtelfeber – antibiotika hjälper inte eftersom sjukdomen orsakas av ett virus. Behandlingen går ut på att lindra symtomen:

• Vila ordentligt och lyssna på kroppens signaler
• Dricka mycket vätska
• Lindra feber och värk med receptfria läkemedel vid behov

Vissa studier tyder på att vitaminer som A, E, C samt B-komplex kan bidra till att stärka immunförsvaret under sjukdomstiden. De flesta tillfrisknar inom två till tre veckor, men tröttheten kan hos en del bestå i flera månader innan full återhämtning uppnås. Undvik dessutom ansträngande idrott och kontaktsporter under sjukdomstiden, eftersom en förstorad mjälte ökar risken för skador.