Rotavirus är ett mycket smittsamt virus som kan orsaka diarrésjukdom hos både människor och djur. Det är framför allt känt som den vanligaste orsaken till svår gastroenterit hos små barn världen över.
Rotavirus tillhör familjen Reoviridae och släktet Rotavirus. Fram till 2007 var fem arter kända, A till E, samt två ytterligare möjliga arter, F och G. Arterna A till C kan infektera människor, men de allra flesta humana infektioner orsakas av art A.
Rotavirus är ett dubbelskaligt virus som får en karakteristisk hjulform när det betraktas i elektronmikroskop – därav namnet (latin: rota, hjul). Viruspartikeln består till 85 procent av protein och till 15 procent av genetiskt material i form av dubbelsträngat RNA, som är uppdelat i 11 segment och ligger skyddat i virusets kärna.
Viruset är förvånansvärt stabilt i miljön. Det tål temperaturer upp till 50 grader Celsius och pH-värden mellan 3,0 och 9,0, vilket bidrar till dess goda smittspridningsförmåga.
Rotavirus är den vanligaste orsaken till gastroenterit, som ger akut diarré och kräkningar. Smittan överförs via den fekala-orala vägen, det vill säga när föroreningar från avföring når munnen, exempelvis via otvättade händer eller kontaminerade ytor och livsmedel. Inkubationstiden är en till tre dagar efter smittotillfället, och lindriga fall går oftast över av sig själva inom fem till åtta dagar.
Viruset angriper tarmväggarna och stör upptaget av näring och vätska, vilket leder till kraftig diarré. Utan behandling kan detta bli livshotande, särskilt hos små barn.
Den mest utsatta gruppen är spädbarn och småbarn. Ett barn kan återinsjukna upp till fem gånger före två års ålder, även om upprepade infektioner ofta ger lindrigare symtom. Vissa infektioner är helt asymtomatiska, särskilt hos barn som redan varit smittade tidigare eller som ammar. Vuxna som smittas uppvisar sällan några symtom alls.
Flera djurarter kan insjukna till följd av rotavirusinfektion, bland annat nötkreatur, grisar, apor och möss. Precis som hos människor drabbar viruset främst unga och nyfödda djur.
I laboratoriemiljö har forskare lyckats smitta djur med rotavirus från en annan art, men det är fortfarande oklart om sådan smittöverföring mellan arter förekommer i naturen.
Gastroenterit orsakad av rotavirus behandlas framför allt genom att ersätta den vätska och de elektrolyter som gått förlorade vid diarrén. Det sker antingen oralt eller, vid svårare fall, intravenöst. Det finns idag ingen effektiv läkemedelsbehandling som direkt bekämpar viruset.
När det gäller prevention drogs det första vaccin, som godkänts av amerikanska FDA år 1998, tillbaka från marknaden redan året därpå på grund av en förhöjd frekvens av allvarliga tarmblockeringar som biverkning. Modernare generationer av rotavirusvaccin har sedan utvecklats och används idag i många länders vaccinationsprogram.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online