Shigella är en vanligt förekommande bakterie som orsakar dysenteri och influensaliknande symtom i upp till en vecka. Enligt The Encyclopedia of the Digestive System and Digestive Disorders rapporteras cirka 450 000 fall av shigellos (infektion med shigellabakterier) varje år i USA, men bakterien förekommer över hela världen. Även om de flesta drabbade tillfrisknar helt kan vissa individer få långvariga besvär.
Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC fortsätter bakteriella mag-tarminfektioner att orsaka sjukdom och dödsfall samt ekonomiska förluster i de flesta delar av världen, även i höginkomstländer med välutvecklade övervaknings- och kontrollprogram. Shigella sprids framför allt från person till person eller via kontaminerad mat och vatten. Bakterien kan överföras av livsmedelspersonal som inte tvättat händerna efter toalettbesök, samt genom förorenade simbassänger, sjöar och dricksvatten.
Risken för utbrott är särskilt stor inom förskolor och psykiatriska vårdinrättningar. Den vanligaste formen av bakterien i USA, Kanada och andra industrialiserade länder är Shigella sonnei (S. sonnei).
Symtomen på shigella liknar influensa, men kan pågå i fem till sju dagar och brukar visa sig ett till sju dagar efter smittotillfället. Svårighetsgraden varierar mellan individer, men symtomen kan enligt The Encyclopedia of the Digestive System and Digestive Disorders innefatta:
Även om symtomen kan tyda på shigellos måste en läkare bekräfta diagnosen med hjälp av avföringsprov. När diagnosen är fastställd kan läkaren antingen rekommendera att infektionen får ta sin tid eller förskriva antibiotika för att snabba på återhämtningen. Eftersom diarré och kräkningar lätt leder till vätskebrist är det viktigt att patienten håller vätskebalansen i schack, gärna med dryck som innehåller elektrolyter, och vilar så mycket som möjligt.
Konsekvenserna av shigellos kan variera. Vissa återhämtar sig helt utan ytterligare problem, medan andra utvecklar komplikationer till följd av infektionen. Enligt CDC kan en akut tarminfektion som engagerar organ utanför tarmen leda till komplikationer och utlösa kronisk sjukdom. Komplikationerna omfattar bland annat irritabel tarm (IBS), reaktiv artrit, hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) och Guillain-Barrés syndrom (GBS). Det kan även finnas andra, mer ovanliga och mindre dokumenterade sena effekter av akuta tarminfektioner, exempelvis inflammatorisk tarmsjukdom.
The Encyclopedia of the Digestive System and Digestive Disorders bekräftar dessa fynd och anger att vissa personer har tarmbesvär i flera månader efteråt. Flera komplikationer kan inträffa, varav vissa kan vara livshotande:
Det framgår även att en infektion med S. flexneri kan förvärras och orsaka Reiters syndrom, ett medicinskt tillstånd som kan leda till kronisk artrit och smärtsam urinering (uretrit).
Länder med dåligt renat eller förorenat vatten utgör en ökad risk för shigella. Även att bada kan innebära en risk, eftersom bakterien kan ta sig in i munnen. Se därför till att allt vatten som kommer i kontakt med munnen är säkert, eller åtminstone klorerat, även när du badar i pool, damm eller sjö. Tvätta alltid händerna, särskilt efter blöjbyte och toalettbesök, och lär barnen god handhygien tidigt. Använd dessutom korrekta metoder för tillagning och kylförvaring när du hanterar livsmedel.
Misstänker du att du har smittats av shigella bör du söka läkare så snart som möjligt för att få diagnosen bekräftad och den behandling du behöver. Var därefter uppmärksam på sena komplikationer och sök vård igen vid behov. Om du arbetar med livsmedelsservering eller har nära kontakt med andra människor har du ett extra ansvar att förhindra smittspridning. Utöver noggrann handtvätt bör du testa dig igen för att försäkra dig om att infektionen är borta. Vissa hälsovårdsmyndigheter kräver faktiskt två separata negativa testresultat innan en smittad person får återgå till arbete med livsmedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online