Komplikationer vid stafylokockinfektioner

Stafylokockbakterier – som ofta finns på huden och i näsan hos även helt friska människor – orsakar vanligtvis endast relativt lindriga hudinfektioner, som bölder eller varansamlingar. Men när stafylokockbakterier tar sig in i blodet, lungorna, hjärtat eller andra organ kan allvarliga, ja till och med livshotande komplikationer uppstå.

Vem löper störst risk för komplikationer?

Enligt Mayo Clinic uppstår allvarliga komplikationer av stafylokockinfektioner oftast hos personer med försvagat immunförsvar, som nyligen har varit inlagda på sjukhus eller som lever med en kronisk sjukdom. Komplikationer kan dock ibland drabba även annars friska personer.

Staphylococcus aureus är den vanligaste orsaken till stafylokockinfektioner, men en muterad form av bakterien – meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) – är betydligt svårare att behandla eftersom den bara svarar på få antibiotika. De flesta MRSA-infektioner drabbar patienter som genomgått invasiva medicinska ingrepp, exempelvis operationer, men bakterien kan också smitta i samhällsmiljöer som gym, omklädningsrum och kollektivtrafik.

Sepsis (blodförgiftning)

När stafylokockbakterier kommer ut i blodomloppet kan sepsis utvecklas till septisk chock. Vanliga symtom är hög eller låg kroppstemperatur, ökad andningsfrekvens, snabb puls och förhöjt antal vita blodkroppar. Förekommer två av dessa symtom ställs diagnosen sepsis. När sjukdomen fortskrider kan patientens medvetandetillstånd plötsligt försämras, huden blir fläckig, urinproduktionen minskar kraftigt, hjärtfunktionen blir onormal, andningen blir ansträngd och blodplättsantalet kan sjunka. Sjunker dessutom blodtrycket ändras diagnosen till septisk chock.

”De flesta återhämtar sig från mild sepsis, men ungefär 15 procent avlider”, står det i ett faktablad om sepsis från Mayo Clinic. ”Vissa studier tyder på att dödligheten vid svår sepsis eller septisk chock ligger nära 50 procent.”

Patienter med sepsis läggs normalt in på intensivvårdsavdelning och får antibiotika direkt i blodet via dropp. Beroende på symtomen kan ytterligare behandling ges, exempelvis läkemedel mot inflammation, för att stabilisera blodsockret eller för att påverka immunsystemets reaktioner. Lugnande medel och smärtlindring kan också behövas.

Endokardit

Endokardit, en infektion i hjärtats innerhinna och klaffar, kan uppstå när stafylokockbakterier sprids via blodet till hjärtat. Typiska symtom är feber, blåsljud över hjärtat, trötthet, värk i leder och muskler, andnöd, nattsvettningar, ihållande hosta, svullnader, ömhet över mjälten och blekhet. Sjukdomen kan leda till bestående skador på andra organ, stroke och hjärtsvikt. Behandlingen består av långvarig intravenös antibiotika, och i vissa fall krävs kirurgi för att reparera eller byta ut skadade hjärtklaffar.

Toxiskt chocksyndrom

Toxiskt chocksyndrom beskrevs första gången i samband med användning av starkt absorberande mensskydd, men tillståndet kan även utvecklas från sår och andra infektionshärdar. Syndromet debuterar och utvecklas snabbt med illamående och kräkningar, hög feber, muskelvärk, huvudvärk, förvirring och i svåra fall krampanfall. Precis som vid sepsis består behandlingen av antibiotika, intravenös vätska, dialys vid allvarliga njurskador samt läkemedel som håller blodtrycket uppe.

Septisk artrit

Septisk artrit, en infektion i en led, orsakas ofta av stafylokocker. Knäleden är det vanligaste målet, men handled, fotled, armbåge, axel eller höft kan också drabbas. Symtomen är svullnad och intensiv smärta i den aktuella leden, ofta tillsammans med frossa och feber. Standardbehandlingen är antibiotika i kombination med att den infekterade ledvätskan töms ut, antingen med nål eller via kirurgi.

Förebyggande åtgärder

Även om allvarliga komplikationer är ovanliga vid de flesta stafylokockinfektioner är enkla vardagsvanor klokt att följa:

• Tvätta händerna noggrant och ofta, särskilt efter toalettbesök och före matlagning.
• På sjukhus och vårdcentraler: be vårdpersonalen tvätta händerna innan de rör dig, och kontrollera att de bär handskar, skyddskittel och munskydd samt desinficerar din hud innan injektioner eller innan slangar, katetrar eller liknande placeras.
• Undvik direkthudkontakt med personer som kan ha en aktiv stafylokockinfektion, och duscha efter träning eller idrott.
• Dela inte personliga tillhörigheter som handdukar, rakhyvlar eller kläder.
• Håll sår rena och täckta med rena förband, och undvik kontakt med andras bandage och förband.
• Använd antibiotika ansvarsfullt – ta alltid hela den kur läkaren ordinerat. Felaktig och ofullständig antibiotikabehandling är en viktig faktor bakom framväxten av resistenta bakterier som MRSA.