Vad är MRSA? Symtom, diagnos och behandling av den resistenta stafylokocken

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en allvarlig stafylokockinfektion som är resistent mot de flesta vanliga antibiotika. Bakterien Staphylococcus aureus, ofta kallad gul stafylokock, finns i näsan och på huden hos många friska människor utan att ge några besvär. Hos friska individer utgör bakterien normalt inget hot.

Det finns över 30 olika stammar av stafylokocker, och MRSA är en av dem – just den stam som har utvecklat resistens mot meticillin och flera andra penicilliner. Äldre samt personer med nedsatt immunförsvar löper störst risk att drabbas av allvarlig infektion.

Symtom

MRSA ger i princip samma symtom som andra former av stafylokockinfektion. Vanliga tecken är hudutslag, huvudvärk, kräkningar, diarré, feber, erytrodermi (rodnad och fjällning av huden) samt allmänna muskel- och ledvärkar. Vid svårare infektioner kan även varfyllda bölder eller blodförgiftning utvecklas.

Diagnos

Den 2 december 2007 godkände det amerikanska läkemedelsverket FDA testet StaphSR, som kan påvisa MRSA i ett blodprov inom två timmar. Andra diagnostiska metoder inkluderar vävnadsbiopsi från det drabbade området, ett odlingsprov från den infekterade huden eller en urinodling. Ett säkert svar kräver oftast bakterieodling och resistensbestämning på laboratorium.

Behandling

Eftersom MRSA per definition är resistent mot meticillin krävs i de flesta fall andra antibiotika för att behandla infektionen. Vissa bakteriestammar har dessutom utvecklat tolerans mot preparat som tidigare varit verksamma, vilket gör behandlingen mer komplicerad. Valet av antibiotika styrs alltid av ett resistenstest från laboratoriet, och i svåra infektioner används exempelvis vankomycin.

Smittorisk

MRSA är smittsam, men friska personer löper låg risk att insjukna efter kontakt med en smittad individ. Var noga med handhygienen och var försiktig när du hanterar kroppsvätskor från en infekterad person. Äldre och personer med försvagat immunförsvar bör undvika direktkontakt med någon som bär på infektionen.

Prognos

Utsikterna till tillfrisknande beror på den drabbades allmänna hälsostatus. Hos personer med fungerande immunförsvar blir antibiotikabehandlingen ofta framgångsrik, medan individer med kraftigt nedsatt immunförsvar – till exempel på grund av hiv eller kemoterapi – löper betydligt större risk för komplikationer eller dödlig utgång.

Förebyggande åtgärder

Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC kan följande enkla råd minska risken för smitta och bakterietillväxt:

• Håll god handhygien – tvätta händerna noggrant med tvål och vatten eller använd ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel.
• Håll sår och skrubbsår rena och täck dem med plåster eller förband tills de har läkt.
• Undvik kontakt med andras sår och förband.
• Dela inte personliga tillhörigheter som handdukar eller rakhyvlar.