Blastocystis hominis är en mikroskopisk parasit som lever i mag-tarmkanalen. Dess roll som sjukdomsalstrande hos människan är dock omdebatterad. Många helt friska personer bär på B. hominis i sin tarm, medan andra drabbas av diarré, buksmärtor eller andra mag-tarmsymptom. Inom forskarsamhället råder det fortfarande diskussion om huruvida parasiten faktiskt orsakar infektion eller om den enbart existerar ofarligt i matsmältningssystemet.
Det är ännu okänt exakt hur människor smittas av B. hominis, men oral-fekal kontakt misstänks vara den huvudsakliga spridningsvägen. Många protozoer tar sig in i matsmältningssystemet via kontaminerat avföringsmaterial – till exempel när någon inte tvättar händerna noggrant efter toalettbesök och därefter hanterar mat. Infektion med B. hominis verkar dessutom vanligare i områden med bristfällig sanitär standard och sämre hygien.
Eftersom parasitens livscykel och smittsätt fortfarande studeras är följande beskrivning att betrakta som en föreslagen livscykel.
Det tjockväggiga cyststadiet förekommer i avföringen och antas spridas via oavsiktlig oral kontakt med förorenat fekalt material. När cystorna väl har sväljs infekterar de epitelcellerna i tarmkanalen.
Inne i epitelcellen förökar sig cystorna asexuellt. Så småningom brister cystorna och släpper ut flera parasiter i form av vakuoler inuti cellen. Dessa utvecklas därefter antingen till en flervakuolär form eller till en amöboid form av organismen.
Den flervakuolära formen lämnar den infekterade cellen och utvecklas till en precysta. Precystan genomgår sedan en process där den bildar en tunnväggig cysta. Denna tunnväggiga cysta infekterar i sin tur andra epitelceller i tarmen, varvid livscykeln börjar om från början.
Vakuolformen kan även omvandlas till en amöboid form av parasiten, som lämnar de infekterade cellerna och förökar sig genom mitos. Även dessa former utvecklar så småningom precystor. Precystan bildar därefter en tjockväggig cysta som lämnar tarmkanalen via avföringen och stannar kvar där tills den oavsiktligt intas av en ny värd – varvid hela livscykeln upprepas.
Diagnos kan ställas genom att söka efter cystor i ett färskt avföringsprov. Blodprover kan också bidra till diagnostiken genom att påvisa specifika antikroppar eller antigener. Vid symptomfri infektion krävs ingen behandling. Läkemedel som kan användas mot B. hominis inkluderar metronidazol, sulfametoxazol/trimetoprim samt jodokinol.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online