Ancylostoma duodenale är en art av parasitisk hakmask inom familjen nematoder som kan infektera människans tarmar. Vanliga symtom inkluderar kliande utslag på infektionsstället, feber, hosta samt andnings- och mag-tarmbesvär. Hakmaskar lever av värdens blod, och kraftiga infektioner kan leda till kronisk blodförlust och därmed följande anemi.
Smitta sker främst när människor kommer i kontakt med infekterad jord, men infektionen kan även spridas via munnen eller genom bröstmjölk. Nedan följer en genomgång av parasitens livscykel, från ägg till vuxen mask.
Hakmaskägg passerar genom en infekterad värds tarmkanal och utsöndras från kroppen med avföringen. Inom två dagar kläcks äggen i varm, fuktig jord. Där lever larverna och väntar på att en ny värd ska passera.
Den första formen av larvstadiet kallas rhabditiform larva och finns i kontaminerad avföring eller jord. Under fem till tio dagar växer larven och ömsar hud två gånger.
Efter sin sista hudömsning övergår larven i ett filariformt stadium och blir då smittsam. Filariforma larver kan överleva i jorden i upp till en månad. När en värd kommer i kontakt med det kontaminerade området tränger larven in genom huden och tar sig via blodomloppet till lungorna.
Därifrån vandrar larven vidare in i alveolerna och upp genom luftvägarna. Värden hostar så småningom upp larven och sväljer den. Larven passerar sedan genom matsmältningskanalen ner till tunntarmen, där den utvecklas till en vuxen mask.
Den vuxna hakmasken fäster sig vid tunntarmens vägg, lever av värdens blod och förökar sig. Honorna lägger ägg i matsmältningskanalen, vilket startar livscykeln på nytt. Vuxna hakmaskar kan överleva i tarmen i upp till två år.
Diagnosen ställs vanligtvis genom att man söker efter hakmaskägg i ett färskt avföringsprov. Blodprov som visar anemi eller näringsbrister, framför allt järnbrist, kan hjälpa till att bekräfta diagnosen. Behandlingen består av antiparasitära läkemedel, där albendazol ofta är förstahandsvalet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online