Hur bakterier infekterar kroppen

Bakterier är en av sex typer av mikroorganismer som endast kan observeras genom ett mikroskop. De flesta bakterier är faktiskt nyttiga för människans hälsa och kroppens funktioner – uppskattningsvis mindre än en procent av alla mikrober är patogena, det vill säga sjukdomsframkallande. Bakterier klassificeras efter sin form, och de tre vanligaste typerna är baciller (stavformade), kokker (runda, prickformade) och spiriller (spiralformade). Men hur lyckas dessa små organismer orsaka infektion? Svaret finns i den så kallade smittkedjan.

Smittkedjan – infektionsprocessens fyra led

Den epidemiologiska smittkedjan beskriver hur en infektion uppstår och sprids. Kedjan består av fyra grundläggande komponenter: den patogena mikroorganismen (agens), reservoaren eller källan, överföringsvägen och den mottagliga värden.

Reservoaren – patogenens hemvist

Patogenen behöver en plats där den kan leva och föröka sig, en så kallad reservoar eller källa. Många olika miljöer kan fungera som reservoarer – allt från en våtmark till ett djur som en gnagare eller en katt. Ett klassiskt exempel är den fruktansvärda böldpesten under 1300-talet, då råttpopulationen utgjorde reservoaren. Råttorna bar på loppor som i sin tur spred bakterierna vidare till människor.

Överföringsvägen – hur bakterierna når värden

Överföringsvägen beskriver hur bakterierna tar sig in i värden, som i detta fall är människokroppen. Det finns flera olika smittvägar:

• Direkt kontaktsmitta: att röra vid en person som redan är smittad.
• Indirekt smitta: att röra vid ett livlöst föremål (fomit) som fortfarande bär på patogenen, till exempel leksaker som blivit nysatta på utan att rengöras eller gemensamma dricksmuggar.
• Vektorsmitta: att bli biten av ett infekterat insekt eller djur, till exempel en mygga.

Målet för de patogena bakterierna är att hitta en väg in i kroppen – kanske genom ett sår, en skråma eller ett litet stick i huden. Även kroppens naturliga öppningar, som mun och näsa, kan fungera som ingångsportar för smitta.

Kroppens första försvar

Enligt forskarna Tamparo och Lewis definieras en infektion som invasionen och förökningen av patogena mikroorganismer, såsom bakterier, i kroppen. När detta sker aktiveras kroppens första skyddsrespons: inflammationsreaktionen.

Inflammationen känns igen på sin karakteristiska rodnad, svullnad och värme, och börjar precis där bakterierna trängde in genom en öppning i huden. Vita blodkroppar, så kallade fagocyter, vandrar till platsen och försöker omsluta och bryta ner de främmande organismerna genom en process som kallas fagocytos. Därefter kopplar immunsystemet in sitt mer specialiserade försvar: ett B-cellsvar som producerar antikroppar, samt ett T-cellsvar – den så kallade cellmedierade immuniteten.

Så bryter du smittkedjan

Genom god handhygien, regelbunden rengöring av ytor och föremål samt skydd mot insektsbett kan du aktivt bidra till att bryta smittkedjan och minska risken för infektion. Ju tidigare ett led i kedjan avbryts, desto mindre är risken att bakterierna hinner etablera sig i kroppen.