Rotavirusgastroenterit, ofta förkortat till "rotavirus", är den vanligaste orsaken till svår diarré hos små barn. De flesta barn har smittats minst en gång innan de fyller fem år, och många av dem behöver vårdas på sjukhus. Enligt amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) läggs cirka 55 000 barn in på sjukhus i USA varje år på grund av rotavirus. Globalt dör omkring 600 000 barn årligen av viruset, främst i utvecklingsländer.
Den klassiska symptombilden är vattentunn diarré. Ofta förekommer även buksmärtor, kräkningar och feber. Diagnosen ställs med hjälp av ett avföringsprov där viruset påvisas, men erfaren vårdpersonal kan ofta känna igen sjukdomen på avföringens karakteristiska lukt. Inkubationstiden – tiden mellan smittotillfället och att symtomen bryter ut – är 24 till 48 timmar. När symtomen väl har visat sig varar sjukdomen vanligtvis i tre till åtta dagar. Sjukdomen är som allvarligast hos små barn och äldre. Vuxna kan också drabbas, men får då oftast lindrigare besvär.
Rotavirus sprids främst genom direktkontakt med smittsam avföring. Viruset överlever längre på ytor än många andra virus och kan därför även överföras via kontaminerade föremål samt via förorenad mat eller vatten. Det har också påvisats i sekret från luftvägarna, även om den smittvägen är ovanlig. Den som insjuknar rekommenderas att stanna hemma från arbete eller skola i 48 timmar efter att diarrén har upphört.
Det finns ingen specifik behandling mot rotavirus; vården är i stället symtomlindrande. Vätskeersättning är avgörande och den vanligaste orsaken till sjukhusvård. Vid kraftiga kräkningar kan den sjuke inte få i sig tillräckligt med vätska genom munnen och behöver då intravenös vätska samt noggrann övervakning för att återfå vätskebalansen och förhindra livsfara. Barn som använder blöjor riskerar dessutom hudskador, eftersom avföringen är starkt irriterande för huden. Läkemedel kan ges intravenöst för att minska kräkningarna.
Förebyggandet bygger på noggrann handtvätt och god personlig hygien. Det är viktigt att hålla miljön ren och följa goda sanitära rutiner. Ett utbrott definieras som två eller fler sammanhängande fall. Då är målet att identifiera smittkällan och rengöra berörda områden för att stoppa ytterligare spridning. Det är också viktigt att hindra kontakt mellan friska och smittade personer, vilket kan vara utmanande i verksamheter som förskolor eller äldreboenden.
Forskningen kring ett rotavirusvaccin påbörjades redan på 1970-talet, och 1998 godkände amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA ett levande oralt vaccin. Vaccinet ges idealt när barnet är två, fyra och sex månader gammalt. Första dosen bör inte ges efter att barnet fyllt sju månader, eftersom äldre spädbarn lättare utvecklar feber av vaccinet. Samtliga doser ska ha getts före ett års ålder, med minst tre veckors mellanrum. Enligt CDC beräknas vaccinet minska antalet sjukhusinläggningar och dödsfall i rotavirus med ungefär en tredjedel. Idag används moderna vacciner som RotaTeq och Rotarix världen över, och i Sverige ingår rotavirusvaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn sedan hösten 2019.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online