Bukspottkörteln (pankreas) ligger i buken, bakom magsäcken. Den är cirka 15–20 centimeter lång, består av tunna gångar som förenas och mynnar ut i en gemensam öppning mot tarmen. Bukspottkörteln har två grundläggande funktioner. Den första är att producera enzymer som leds ut i tarmen, där de blandas med maten och hjälper till att bryta ner fett, kolhydrater och protein så att tarmen kan ta upp näringen. Den andra funktionen är att producera insulin, ett hormon som reglerar kroppens blodsockernivåer.
Det finns flera olika infektioner och sjukdomar som kan drabba bukspottkörteln, och symtomen varierar beroende på vilken typ av sjukdom det handlar om.
När de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln dör får kroppen inte det insulin den behöver, vilket kan leda till diabetes. Personer som inte producerar tillräckligt med insulin behöver dagliga injektioner. Hos andra kan bukspottkörteln istället producera för mycket insulin. Höga glukosnivåer kan med tiden orsaka förändringar i njurar, ögon, ben, hjärta och nerver. Vid båda former av diabetes kan symtomen omfatta kräkningar, illamående, trötthet eller suddig syn. Blodsockernivåerna kan enkelt testas för att kontrollera om insulinnivån är korrekt.
Akut pankreatit uppstår när bukspottkörteln blir kraftigt inflamerad, något som kan ske mycket snabbt. Det finns flera möjliga orsaker, bland annat hög alkoholkonsumtion, vissa läkemedel, gallblåsesjukdom, gallsten, trauma mot buken och förhöjda triglyceridvärden (högt blodfett). Personer som drabbas av akut pankreatit upplever ofta svår smärta i övre delen av buken, som vanligtvis åtföljs av kräkningar och feber. Tillståndet kräver omedelbar vård.
Kronisk pankreatit ses främst hos personer med långvarigt alkoholmissbruk, men kan även drabba dem som ofta konsumerar stora mängder alkohol vid enstaka tillfällen. Symtomen skiljer sig något från de vid akut pankreatit. Den drabbade upplever återkommande, dov eller måttlig smärta i övre delen av buken, som oftast uppstår i samband med ätande eller drickande. Smärtan kan ibland blekna allt eftersom sjukdomen fortskrider. Andra vanliga symtom är kräkningar, illamående, viktnedgång och fettrik, lös avföring.
Bukspottkörteln producerar enzymer som är avgörande för nedbrytningen av protein, fett och kolhydrater i maten. En enzymbrist (exokrin pankreasinsufficiens) kan uppstå till följd av infektion, pankreatit eller trauma. När bukspottkörteln inte klarar av att producera tillräckligt med enzymer kan kroppen inte ta upp näring ordentligt, vilket kan leda till undernäring.
Precis som andra organ i kroppen kan bukspottkörteln utveckla tumörer. En tumör kan vara godartad och helt utan hälsokonsekvenser, men den kan också orsaka problem om den utsöndrar hormoner. Vissa tumörer leder till att insulin utsöndras i överdrivna mängder, vilket resulterar i hypoglykemi, det vill säga lågt blodsocker. Andra hormonproducerande tumörer kan ge återkommande magsår. Typiska symtom är lågt blodsocker, svaghet, darrningar och hjärtklappning.
Om en tumör i bukspottkörteln visar sig vara cancerogena kan konsekvenserna bli allvarliga. Symtomen på pankreascancer misstolkas ofta som andra åkommor, och när diagnosen väl ställs har cancern i många fall redan spridit sig till andra delar av kroppen. Sjukdomen är dessutom ofta resisten mot medicinsk behandling, vilket gör kirurgi till det enda verkliga behandlingsalternativet. Vanliga symtom är dov smärta i övre delen av buken som kan stråla ut mot ryggen, gulsot (ikterus) om gallgången från levern blockeras, samt viktnedgång i kombination med aptitlöshet, diarré och uppblåsthet.
Kontakta vården om du upplever ihållande buksmärta, oförklarlig viktnedgång, gulsot eller upprepade episoder av illamående och kräkningar. Tidig diagnos är avgörande för behandlingsmöjligheterna vid pankreassjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online