Streptokockinfektion i halsen, ofta kallad halsfluss, är en bakteriell infektion i svalget och tonsillerna som orsakas av bakterien Streptococcus pyogenes. Även om människor i alla åldrar kan drabbas är den vanligast bland skolbarn och tonåringar. Infektionen sprids snabbt i skolor, förskolor och andra miljöer där barn vistas nära varandra under flera timmar per dag.
Streptokockhalsont är mindre vanligt än många tror. De flesta självsdiagnostiserade fall av "streptokocker i halsen" är i själva verket virusorsakad tonsillit, som läker ut av sig själv utan antibiotika. En äkta streptokockinfektion måste däremot behandlas med antibiotika. Lämnas den obehandlad kan den orsaka allvarliga och långvariga hälsoproblem, exempelvis skador på hjärtklaffarna.
En korrekt diagnos är avgörande. Att behandla alla med ont i halsen med antibiotika bidrar till antibiotikaresistens hos bakterier, samtidigt som det kan vara farligt att missa en verklig streptokockinfektion. Därför använder läkare två olika tester för att avgöra om patienten har en bakteriell eller viral infektion.
Först tas ett prov från svalget med en pinne. Ofta görs först ett så kallat snabbtest, där resultatet fås efter cirka 15 minuter. Ett positivt svar anses tillförlitligt och kräver ingen vidare testning. Falskt negativa resultat är dock relativt vanliga, så vid negativt svar skickas provet till laboratorium för odling. Odling av Streptococcus pyogenes är mycket träffsäker och tar bara 24–48 timmar; bakterien bildar en karakteristisk klar halo när den odlas på blodagar.
Besvären brukar visa sig ett till tre dygn efter smittotillfället. De mest framträdande symtomen är halsont och feber. Vid undersökning är svalget typiskt rött med vita eller gula beläggningar, särskilt på tonsillerna. Svullnad och irritation i halsen kan göra det svårt att svälja. Lymfkörtlarna på halsens sidor blir ofta ömma och svullna. Vissa drabbade får även huvudvärk, magont, aptitlöshet och hudutslag.
En obehandlad eller otillräckligt behandlad streptokockinfektion kan leda till allvarliga komplikationer. Huden kan ibland infekteras, vilket ger rodnad, smärta och svullnad. Scharlakansfeber och toxiskt chocksyndrom kan utvecklas, eftersom de orsakas av samma bakterie som ligger bakom halsinfektionen. Reumatisk feber är en autoimmun sjukdom som drabbar hjärtat; den orsakas vanligen av obehandlad streptokockhalsont och kan förbli oupptäckt i flera år. Sjukdomen är kronisk och går inte att bota, och den kan orsaka inflammation samt ärrbildning på hjärtklaffarna. Snabb behandling med antibiotika kan förebygga alla dessa komplikationer.
Behandlingen består vanligtvis av antibiotika, vila och receptfria smärtstillande medel som minskar svullnad och obehag. Symtomen brukar förbättras inom två till tre dagar efter behandlingsstart, men det är ytterst viktigt att genomföra hela antibiotikakuren. Avbryts kuren i förtid kan samma komplikationer uppstå som om infektionen lämnats helt obehandlad.
Tänk på att infektionen är mycket smittsam. Under sjukdomstiden kan den spridas via delad mat, handdukar eller dricksglas. Täck alltid munnen när du nyser eller hostar och tvätta händerna ofta, särskilt efter att du snytt dig.
Kontakta vårdcentralen om du har kraftigt halsont tillsammans med feber, vita beläggningar på tonsillerna eller svullna lymfkörtlar, eller om besvären inte lindras inom några dagar. Tidig testning och behandling skyddar både dig själv och personer i din omgivning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online