Scharlakansfeber är ett syndrom som orsakas av toxiner producerade av grupp A beta-hemolytiska streptokocker. Sjukdomen är smittsam och överförs via luftvägssekret från en smittad person. Under 1800-talet orsakade scharlakansfeber dödliga epidemier, men sedan antibiotikan utvecklats är den inte längre lika utbredd och dödligheten har sjunkit kraftigt. Utbrott förekommer dock fortfarande, bland annat i USA.
Räkna med att scharlakansfeber bryter ut abrupt 1–4 dagar efter smittotillfället. De första symtomen är vanligtvis feber i kombination med buksmärta, trötthet, muskelvärk, illamående, halsont och kräkningar.
Det typiska, klart röda utslaget vid scharlakansfeber visar sig oftast 12–48 timmar efter att febern börjat. Utslaget känns ofta sandpappersliknande och börjar vanligtvis på bröstet innan det sprider sig till resten av kroppen.
Febern kan stiga till omkring 39,5–40 °C (103–104 °F) och återgå till normal nivå inom 5–7 dagar om infektionen lämnas obehandlad. Snabb behandling med antibiotika gör oftast att febern avtar redan inom en dag.
Grupp A beta-hemolytiska streptokocker kan påvisas med hjälp av en halsodling. Bakterien kan odlas fram i cirka 90 procent av fallen under den akuta infektionsperioden.
Diagnosen scharlakansfeber ställs kliniskt utifrån symtomen i kombination med påvisade streptokocker. Närvaron av bakterien räcker dock inte i sig för att fastställa diagnosen, eftersom 10–15 procent av dem som bär på streptokocker endast är friska bärare utan symtom.
Kontakta alltid vården om du eller ditt barn får hög feber, halsont och utslag samtidigt. Tidig behandling med antibiotika förkortar sjukdomsförloppet, minskar smittorisken och förhindrar allvarliga komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online