Så behandlas Bartonella-infektioner – guide till antibiotika och vård

Bartonellos är samlingsnamnet på infektioner orsakade av bakterier i släktet Bartonella. Detta är ett stort bakteriesläkte med minst tolv identifierade arter. Oroyafeber, verruga peruana, kattklössjuka och skyttegravsfeber är de enda sjukdomarna i gruppen som formellt har fått egna namn. Bakterierna sprids vanligtvis via kattlor, fästingar eller direkt genom kattbett och kattklösningar.

I den här guiden går vi igenom hur du bäst behandlar dessa närbesläktade infektioner, när antibiotika behövs och vilka läkemedel som brukar användas.

Så behandlar du en Bartonella-infektion

1. Förstå att infektionen oftast inte är allvarlig

De flesta Bartonella-infektioner är godartade och kräver ingen medicinsk behandling hos personer med friskt immunförsvar. Kroppens eget immunsystem klarar ofta av att bekämpa infektionen på egen hand. Behandling kan dock övervägas för att lindra ömma och svullna lymfkörtlar eller för att förebygga framtida komplikationer.

2. Ge antibiotika till patienter med nedsatt immunförsvar

Hos patienter med försvagat immunförsvar – exempelvis personer med hiv, cancerpatienter eller organtransplanterade – bör infektionen alltid behandlas med antibiotika. Med rätt antibiotikabehandling återhämtar sig dessa patienter i regel helt.

3. Välj kostnadseffektiva förstahandsläkemedel

Erytromycin eller doxycyklin är kostnadseffektiva alternativ som ofta används som förstahandsbehandling. Azitromycin är särskilt effektivt mot den samtidiga lymfadenopatin (svullna lymfkörtlar) och betraktas ofta som läkemedlet framför andra vid kattklössjuka.

4. Byt preparat om behandlingen inte fungerar

Om det initiala läkemedelsvalet inte ger resultat efter två till tre veckor bör du överväga att byta till azitromycin, kotrimoxazol eller ett kinolon. Rifampicin i kombination med ett annat antibiotikum, eller gentamicin, kan också vara aktuella alternativ. Ibland används även ett azitromycinpaket med fast dosering eller en förlängd behandlingskur.

5. Fortsätt behandlingen tillräckligt länge

Antibiotikabehandlingen bör pågå i 3 till 6 veckor för att säkerställa att infektionen helt bekämpas. Patienter med bakteriemi (bakterier i blodet) bör behandlas i minst 4 veckor. Om infektionen sprider sig till hjärtklaffarna – ett tillstånd som kallas endokardit – krävs ofta ett kirurgiskt utbyte av klaffen.

När ska du söka vård?

Kontakta läkare om du får bestående feber, svullna lymfkörtlar som inte läker inom några veckor, ovanlig trötthet eller symtom från hjärtat efter kattklösning, kattbett eller fästingbett. En tidig diagnos och rätt behandling minskar risken för komplikationer betydligt.