UVI är den mest frekventa bakteriella infektionen, drabbar 50–60 % av kvinnor och 12 % av män under livstiden. Här är en koncis klinisk guide.
Anatomi och patogenes
- Ascendande infektion: urinrör → blåsa (cystit) → urinledare → njurar (pyelonefrit).
- Uropatogena E. coli (80–90 %) använder fimbriaer för adhesion.
- Kvinnlig anatomi (kort urinrör, närhet till anus) förklarar könsskillnaden.
Symtom
- Nedre UVI (cystit): Dysuri, frekvens, imperativ, suprapubisk smärta, dimmig/illaluktande urin, hematuri.
- Pyelonefrit: Flanksmärta, feber/skälvningar, illamående/kräkningar, kostovertebral vinkel ömhet ± nedre UVI-symtom.
Diagnostik
- Urinstatus: leukocytesteras, nitriter, leukocyter.
- Urinodling: identifierar organism, vägleds antibiotikaval (guldstandard).
- Bilddiagnostik (US/CT) vid återkommande, komplicerade, eller misstänkt obstruktion/sten.
Behandling
- Unkomplicerad cystit: Nitrofurantoin 5 dagar, TMP-SMX 3 dagar (om lokal resistens <20 %), fosfomycin enkel dos.
- Pyelonefrit: Fluorkinolon 7 dagar eller ceftriaxon → oral stegning; insjuknande vid allvarlig/sepsis.
- Komplicerad/återkommande: Längre kurer, odlingsstyrda, åtgärda underliggande orsak.
Prevention
- Hydrering (2–3 L/dag)
- Tömma blåsan efter samlag
- Undvik långvarig urinnehållning
- Från-front-till-bak-rengöring
- Vaginalt östrogen (postmenopausala)
- Kranbär (proantocyanidiner) – måttliga bevis
- Profylaktiska antibiotika vid frekventa recidiv (≥3/år)
Varningssignaler – Sök akut vård
- Feber >38,3°C, skälvningar
- Flanksmärta, illamående/kräkningar
- Graviditet, diabetes, immunförsvar, manlig, pediatrisk
- Recidiv <2 veckor post-behandling
