Lunginflammation har känts sedan antiken, men dess mikrobiella etiologi och effektiva behandling är moderna prestationer.
Antik & Klassisk era
- Egypten (Ebers papyrus, ~1550 f.Kr.): "Lunginflammation", "andfåddhet" behandlingar.
- Grekland (Hippokrates, ~400 f.Kr.): Beskrev "pneumoni" (pleurit med feber, hosta, bröstsmärta); noterade kritiska dagar, kris.
- Kina (Huangdi Neijing, Han-dynastin): "Lunghetta", "slem-hetta blockerar lung" mönster.
- Rom (Celsus, Galen): Utvecklade humoralteorin; blodigning, emetika.
1900-talet: Vetenskapliga fundament
- Laennec (1819): Stetoskop → auskultation (krakel, bronchial andning).
- Rokitansky (1840-talet): Patologisk anatomi – lobär vs. lobulär (bronkopneumoni).
- Klebs (1875): Identifierade Klebsiella pneumoniae (Friedländers bacill).
- Pasteur (1881): Streptococcus pneumoniae (pneumokock).
- Gramfärgning (1884): Differentiering av bakterier.
1900-talet: Behandlingsrevolution
- 1918 Influensapandemi: Bakteriell superinfektion (pneumokock) huvudorsak till död.
- 1930-tal: Sulfonamider (prontosil) – första antibakteriella.
- 1940-tal: Penicillin (massaproduktion WWII) – transformerade pneumokockpneumoni dödlighet från ~30% till <5%.
- Vacciner: Pneumokock polysackarid (PPSV23, 1983), konjugat (PCV7/13/15/20), Hib (1985), influensa (årlig).
- IVA & Ventilation: Mekanisk ventilation, PEEP, ARDS-hantering.
2000-talet: Pågående utmaningar
- Antibiotikaresistens (DRSP, MRSA, Gram-negativa ESBL/CRE).
- Viral pneumoni (SARS, MERS, COVID-19, RSV).
- Diagnostik: PCR-paneler, biomarkörer (prokalcitinin), lungultraljud.
- Förvaltning: Kortare kurser, smalare spektrum, ambulanta vägar.
- Global börda: Ledande infektionsdödsorsak hos barn <5 och äldre.
Nyckelpersoner
- Hippokrates – klinisk beskrivning.
- Laennec – auskultation.
- Klebs, Pasteur, Fraenkel – bakteriologi.
- Florey, Chain, Heatley – penicillin.
- Austrian, Austrian – pneumokockvaccin.
Från "lungfeber" till molekylär patogenes – lunginflammationens historia speglar medicinens evolution.
