Ramverk för antimikrobiellt beslutsfattande
Effektiv behandling kräver integrering av mikrobiologi, farmakologi, värdfaktorer och antibiotikastyrningsprinciper.
1. Patogenidentifikation & känslighet
- Gramfärgning, odling, PCR, antigen, serologi.
- Empirisk terapi baserad på sannolika patogener/lokala resistensmönster; avskalning med data.
- Baktericid vs bakteriostatisk; tid- vs koncentrationsberoende dödande.
2. Infektionssvårighetsgrad & källkontroll
- Sepsis/septisk chock: bredspektrum IV inom 1 timme + källkontroll (dränering, debridement, enhetsborttagning).
- Unkomplicerad: smalspektrum, peroral, kortare varaktighet.
3. Infektionslokalisation (Farmakokinetik)
- CNS: behöver BBB-penetration (3:e gen cephalosporiner, meropenem, fluorokinoloner).
- Endokardit: högdos, långvarig IV baktericid.
- Abscess: penetration + källkontroll.
- Urinvägar: njuravsekretion, höga urinkoncentrationer.
4. Värdfaktorer
- Immunstatus (neutropeni, HIV, transplantation, biologiska läkemedel).
- Organsvikt (njur/lever dosjusteringar).
- Allergier, läkemelsinteraktioner, graviditet/amning.
- Ålder, vikt, farmakogenomik.
5. Antimikrobiell resistens & styrning
- Lokalt antibiogram vägledar empiriskt val.
- Undvik onödigt bredspektrum; avskala vid 48–72h.
- Kortast effektiva varaktighet (evidensbaserad).
- IV-till-peroral växling kriterier.
6. Biverkningsprofil
- Nefrotoxicitet (aminoglykosider, vankomycin, amfotericin).
- Neurotoxicitet, QT-förlängning, C. difficile risk, senruptur (FQ).
- Terapiovervakning (vankomycin, aminoglykosider).
7. Folkhälsoaspekter
- Anmälningspliktiga sjukdomar, kontakttracering, isoleringsrutiner.
- Utbrottshantering, resistensindämmning.
Delat beslutsfattande
Inkorporera patientvärderingar, vårdmål, förskottsdirektiv – särskilt vid avancerad sjukdom.
