Antibakteriella medel (antibiotika) riktar sig mot bakterier – specifikt deras cellväggar, proteinsyntes, DNA-replikering eller metaboliska vägar. De har ingen verkan mot:
- Virus: Influensa, COVID-19, HIV, herpes, hepatit, förkylning. Antivirala medel används istället.
- Svampar: Candida, Aspergillus, dermatofyter. Kräver antimykotika (azoler, echinocandiner, polyener).
- Parasiter: Protozoer (Giardia, malaria), helminter (maskar). Kräver antiparasitika.
- Prioner: Felvika proteiner (CJD, BSE). Ingen effektiv antimikrobiell terapi.
Varför detta betyder något
- Onödigt antibiotikaanvändande driver resistens.
- Förseningar korrekt behandling (t.ex. antivirala mot influensa inom 48 h).
- Orsakar biverkningar (C. difficile, mikrobiomstörning, allergi).
Klinisk tillvägagångssätt
- Diagnostisera först: odlingar, PCR, antigentester, serologi.
- Använd smala spektrum antibiotika när det är möjligt.
- Följ riktlinjer för antibiotikaförvaltning.
Antibiotika är värdefulla resurser – använd dem bara vid bakteriella infektioner.
