En människans äggstock producerar ett enda moget ägg (ovum) ur miljontals omogna könsceller (oogonier). Men hur går processen till, och hur många färdiga ägg blir det egentligen av varje ursprunglig cell? Här går vi igenom äggbildningens stadier steg för steg.
Detta är de allra tidigaste könscellerna, vilka bildas redan under fosterutvecklingen. Hos ett kvinnligt foster vandrar dessa celler till äggstockarna, där de lägger grunden för allt kommande äggproducerande vävnad.
De primordiala groddcellerna delar sig genom mitos och utvecklas till oogonier. Varje oogonium är en diploid cell som bär på 46 kromosomer – likt alla andra kroppsceller.
Oogonierna inleder meios – den speciella celldelningsprocess som skapar könsceller – redan under fostertiden. Resultatet blir primära oocyter, som fortfarande är diploida celler med 46 kromosomer. Dessa stannar sedan i ett vilande stadium av meiosen fram till puberteten och kan ligga stilla i decennier.
I samband med ägglossningen fullbordar en primär oocyt den första meiosdelningen och bildar en sekundär oocyt – en haploid cell med 23 kromosomer. Samtidigt uppstår en liten så kallad polkropp, som mest består av överflödigt genetiskt material och snart bryts ner.
Den sekundära oocyten släpps från äggstocken och fångas upp av äggledaren vid ägglossningen. Befruktas ägget av en spermie fullföljs den andra meiosdelningen, och cellen utvecklas till ett embryo. Sker ingen befruktning löses ägget upp och tas upp av kroppen.
Från varje ursprunglig könscell bildas alltså bara ett enda moget ägg. Resten av arvsmassan hamnar i polkropparna, som degenererar och försvinner. Detta står i tydlig kontrast till spermbildningen hos mannen, där varje ursprunglig cell istället ger upphov till fyra fungerande spermier. Den asymmetriska delningen är en av anledningarna till att ägget blir så näringsrikt och stort jämfört med spermien.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online