Faderskap kan etableras under graviditeten eller efter födsel. Metodval beror på graviditetsvecka, riskförsäkran och juridiska krav.
Icke-invasiv fosterdiagnostik för faderskap (NIPP)
- Tidpunkt: ≥8 veckor graviditet (vissa labb 7 veckor).
- Metod: Cellfritt fosters DNA (cffDNA) i moderplasma analyseras via SNP-mikroarray eller NGS; jämförs med påstådda faders kindskrapa.
- Noggrannhet: >99,9% för inklusion; 0% falsk inklusion om fetal fraktion tillräcklig (>4%).
- Begränsningar: Inte diagnostiskt för fostraneuploidi; kräver adekvat fetal fraktion; inte domstolsbevis i alla jurisdiktioner utan chain-of-custody.
- Kostnad: $800–$2 000; sällan täckt av försäkring.
Invasiva fosterdiagnostiska alternativ (Diagnostiska, högre risk)
- Korionvillosprovtagning (CVS): 10–13 veckor; transservikalt/transabdominalt placentabiopsi. Missfallrisk ~0,5–1%.
- Amniocentés: ≥15 veckor; amniovätska karyotyp/DNA. Missfallrisk ~0,1–0,3%.
- Båda ger diagnostisk säkerhet men bär procedurerelaterad förlustrisk.
Postnatal testning (Guldstandard)
- Kindskrapor från barn, påstådd far, mor (valfri).
- STR-analys vid 20+ locus; >99,99% sannolikhet för faderskap.
- Rättsligt bevisbart med chain-of-custody provtagning.
- Kostnad: $150–$500; svar på 2–5 arbetsdagar.
Rekommendation
För de flesta är postnatal testning enklast, billigast och rättsligt robust. NIPP är ett alternativ för tidig säkerhet när risker/fördelar diskuteras med en genetisk rådgivare.