1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Celiaki: Hur vanligt är det egentligen?

Celiaki är en immunmedierad enteropati utlöst av gluten hos genetiskt benägna människor (HLA-DQ2/DQ8). Dess prevalens har ökat betydligt de senaste decennierna, delvis på grund av bättre upptäckt – men inte enbart.

Global bild

  • Total prevalens: ~1 % (0,5–1,5 %) i de flesta populationer med europeiskt ursprung.
  • Geografisk variation: Högst bland saharaviflüktingar (5,6 %), Finland (2,4 %), Irland, Italien, Sverige; lägre i Östasien och Afrika söder om Sahara (men ökar med västerländsk kost).
  • Könsfördelning: Kvinnor-till-män ≈ 1,5–2:1.
  • Ålder vid diagnos: Bimodal – barndom (6–24 månader) och vuxen ålder (30–50 år); median ~40 år.

USA

  • Prevalens: 0,7–1,0 % (≈1 av 133); ~3 miljoner amerikaner, majoriteten odiagnostiserade.
  • Trender: 4–5-dubbel ökning sedan 1950-talet; inte helt förklarlig av screening ensamt.
  • Ras/etnicitet: Högst bland icke-hispaniska vita; underdiagnostiserade bland svarta, hispaniska och asiatiska populationer på grund av lägre klinisk misstanke och tillgänglighetsbarriärer.

Diagnostisk klyfta

  • För varje diagnostiserat fall finns 5–7 odiagnostiserade – "celiaki-isbjörgen".
  • Genomsnittlig diagnostikfördröjning: 6–10 år hos vuxna.
  • Serologisk screening (tTG-IgA) i riskgrupper (förstgradiga anhöriga, typ 1-diabetes, autoimmun sköldkörtelsjukdom, Downs syndrom, järnbrist) förbättrar upptäckt.

Riskfaktorer

  • Genetiska: HLA-DQ2 (90–95 %), HLA-DQ8 (5–10 %); nödvändiga men inte tillräckliga.
  • Miljö: Glutammängd/tidpunkt i spädbarnsålder, virusinfektioner (rotavirus, reovirus), mikrobiomdysbios, antibiotikaexponering, kejsarsnitt.
  • Associerade tillstånd: Typ 1-diabetes (5–10 %), autoimmun tireoidit (5 %), Downs syndrom (5–10 %), Turner/Williams syndrom, IgA-brist (2–3 %).

Kliniska slutsatser

  • Låg tröskel för provtagning: kronisk diarre, järnbristanemi, osteoporos, infertilitet, neurologiska symtom, förhöjda transaminaser.
  • Diagnos: tTG-IgA + total IgA → om positivt, övre endoskopi med duodenala biopsi (Marsh-klassificering).
  • Behandling: Strikt livslång glutenfri kost; uppföljning med dietist, serologi, bengtäthet, näringsämneskontroll.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online