Tarmgas, även kallad maggas eller flatulens, är gaser som finns i matsmältningssystemet. Det är en helt naturlig biprodukt av matsmältningen och förekommer i både tunn- och tjocktarm. Gaserna består främst av väte, koldioxid, metan och kväve.
Att bilda gas är normalt – de flesta människor passerar gas mellan 10 och 20 gånger per dag utan att det behöver betyda något. Besvären blir dock mer påtagliga om mängden gas ökar eller om den inte släpps ut lätt.
Smältning av vissa livsmedel: Bakterier i tjocktarmen bryter ner vissa kolhydrater (till exempel bönor, linser, kål och lök) samt kostfibrer. Denna nedbrytning ger upphov till gaser som biprodukt.
Svald luft: Man får i sig luft när man äter, dricker eller pratar. Den luften kan samlas i matsmältningskanalen och bidra till gasbildning.
Bakteriell jäsning: Vissa tarmbakterier jäser kolhydrater och producerar därvid gas.
Malabsorption: Personer som har svårt att bryta ner viss mat, exempelvis vid laktosintolerans, kan få osmält föda till tjocktarmen. Där jäser födan och bildar stora mängder gas.
Förstoppning: När avföringen stannar länge i tjocktarmen hinner jäsningen fortgå, vilket ökar gasproduktionen.
Flatulens: Att gaser passerar ändtarmen, ofta med ett ljud.
Uppblåsthet: Känslan av att buken är spänd eller svullen.
Bukbesvär: Gas kan orsaka kramp, smärta eller obehag i magen.
Borborygmi: De kurrande ljud som hörs när gas och vätska rör sig genom tarmarna.
I de flesta fall är tarmgas ofarligt och kräver ingen medicinsk behandling. Kraftiga eller långvariga besvär kan dock ibland bero på ett underliggande tillstånd, såsom irritabel tarmsjukdom (IBS), laktosintolerans eller annan matsmältningsrubbning.
Kontakta en vårdcentral om du har mycket besvär, om gaserna kommer plötsligt och utan förklaring, eller om de åtföljs av andra symtom som viktnedgång, blod i avföringen, feber eller ihållande buksmärta. Då kan en läkare göra en bedömning och vid behov undersöka orsaken närmare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online