Både irritabel tarm (IBS) och typ 1-diabetes påverkas i hög grad av kosten. IBS är en funktionell sjukdom som orsakar en rad mag- och tarmbesvär. Vanligast är att den drabbade antingen lider av täta eller nästan konstanta diarréer, eller av återkommande förstoppning.
Enligt American Diabetes Association ställs diagnosen typ 1-diabetes oftast hos barn och unga vuxna. Sjukdomen beror på att kroppen inte producerar tillräckligt med insulin, hormonet som behövs för att reglera blodsockret.
Att hitta rätt kost vid IBS är till stor del en prövande process där var och en måste ta reda på vad som fungerar. De första åren är ofta svårast, eftersom symtomen är nya och den drabbade ännu inte har utvecklat strategier för att hantera de värsta episoderna.
Trots detta finns det några allmänna riktlinjer som många med IBS är överens om för att dämpa skov och lindra besvär.
Eftersom IBS är en funktionell sjukdom – vilket innebär att tarmarna inte arbetar ordentligt när de smälter maten och gör sig av med avfall – påverkar inte bara vad du äter utan även när och hur mycket du äter symtomen. Små, frekventa måltider verkar vara skonsammare för matsmältningen. Att äta tills man är helt mätt eller övermätt belastar systemet och kan orsaka kraftig uppblåsthet och kramp utöver det vanliga obehaget vid IBS.
Måltider med högt fett- eller proteininnehåll tenderar också att utlösa svåra symtom. Fett är svårsmält, och det anses att fettrika måltider överbelastar matsmältningssystemet och triggar besvär. Proteiner bildar dessutom gaser, och personer med IBS har ofta problem med uppblåsthet redan från början. Proteinrika måltider kan därför förvärra både krampar och uppblåsthet.
Alla kolhydrater bryts ner till glukos, alltså socker, som kräver insulin för att kunna tas upp av kroppens celler. När du planerar måltider för någon med denna typ av diabetes är måltider med ett lägre kolhydratinnehåll att föredra. Undvik livsmedel med mycket högt kolhydratvärde, särskilt sådana som innehåller stora mängder socker.
Små, frekventa måltider är idealiska för personer med diabetes eftersom de håller blodsockernivån jämnare under dagen. Stora måltider kan ge en snabb topp i sockernivåerna, medan fasta i mer än tre timmar kan leda till farligt låga blodsockervärden.
Eftersom personer med IBS oftast mår bäst av relativt kolhydratrika måltider, medan personer med typ 1-diabetes behöver begränsa sina kolhydrater, måste den som lever med båda tillstånden vara noga med både vad hen äter och när hen äter det.
Det finns dock viss gemensam grund, eftersom små och frekventa måltider fungerar bra vid båda tillstånden. Att balansera förhållandet mellan kolhydrater, fett och protein kräver däremot att varje individ testar fram sin egen toleransnivå.
Med hjälp av vissa läkemedel och behandlingar mot IBS kan symtom som uppblåsthet och kramp lindras, samtidigt som den drabbade kan äta mer protein- och fettrika måltider. Genom att noggrant följa blodsockernivåerna och dosera insulinet runt måltiderna kan riskerna vid typ 1-diabetes minskas, samtidigt som personen får i sig en hälsosam mängd kolhydrater.
Fiberrika grönsaker som innehåller lite av alla tre näringsämnena kan dessutom komplettera de vitaminer och mineraler som behöbs vid en restriktiv kost. De ger också god mättnadskänsla, vilket hjälper till att hålla impulsen att äta större måltider i schack.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online