Den exakta orsaken till spastisk kolon har inte fastställts fullständigt. Tillståndet drabbar tarmkanalen och leder till buksmärtor, diarré och förstoppning. Termen "spastisk kolon" används dock sällan av vårdpersonal – istället talar man om "irriterad tarm", eller IBS (irritable bowel syndrome), för att beskriva sjukdomen som kännetecknas av onormal tarmaktivitet.
De flesta personer med IBS framstår som helt friska, men deras matsmältningsorgan är extremt känsliga för olika stimuli, vilket utlöser de typiska symtomen. Nedan går vi igenom de faktorer som forskningen kopplat till tillståndet.
Vid en normal matsmältning passerar maten från matstrupen ner i magsäcken, vidare till tunntarmen och därefter genom tjocktarmen innan den lämnar kroppen. Denna rörelse styrs av regelbundna, rytmiska sammandragningar i de muskler som kantar tarmen. När matsmältningssystemet fungerar som det ska märks dessa sammandragningar knappt.
Vid spastisk kolon kan sammandragningarna däremot bli spasmodiska, pågå längre tid än normalt och bli kraftigare – vilket ger upphov till smärta och oregelbundna tarmrörelser. Tryck inuti tarmen, exempelvis från stora mängder mat eller gaser, kan utlösa dessa kraftiga kontraktioner. Hos IBS-patienter kan dessutom nervsystemet mellan hjärnan och tarmen vara kopplat på ett annorlunda sätt än normalt, vilket leder till en överreaktiv funktion.
Själva ätandet kan utlösa ett besvär, liksom vissa specifika livsmedel. Studier visar att celler som deltar i allergiska reaktioner förekommer i större antal hos personer med IBS, vilket tyder på en överkänslighet mot vissa födoämnen. Fet mat kan exempelvis aktivera receptorer i tarmen och få den att bete sig onormalt.
Andra vanliga utlösare är choklad, mjölkprodukter, alkohol, rött kött och konstgjorda sötningsmedel. Stora måltider kan också bidra till att symtomen bryter ut.
Psykiska problem som depression, ångest samt erfarenheter av fysiskt eller sexuellt våld kan förvärra symtomen vid spastisk kolon. Även vardagsstress spelar in. Kemiska förändringar eller obalans i centrala nervsystemet förstärker både smärtupplevelsen och tarmarnas rörlighet.
Det är dock oklart om stressen faktiskt orsakar symtomen eller enbart gör sjukdomen svårare att hantera. En möjlig förklaring är att personer med IBS har sämre strategier för att hantera psykisk belastning och stress.
Kvinnor med IBS rapporterar ofta att symtomen förvärras i samband med menstruation. Forskningen är inte entydig, men de fluktuerande hormonhalterna under menscykeln verkar kunna påverka mag-tarmkanalen. Både magsäck och tarmar har östrogenreceptorer som reagerar på hormonförändringar. Höga nivåer av progesteron under menstruationen orsakar mensvärk men kan även ge upphov till tarmspasmer. Gravida kvinnor, som upplever kraftiga hormonsvängningar, kan också få ökade eller föränderliga IBS-besvär.
Serotonin, ett hormon som reglerar tarmens rörelser och känsel, har också kopplats till IBS. Vissa patienter har ett förhöjt antal tarmceller som frisätter serotonin i samband med måltider, vilket leder till diarré. Omvänt kan för låga serotoninnivåer orsaka förstoppning.
IBS kan ibland debutera efter en tarminfektion. Ett akut anfall av gastroenterit orsakat av bakterierna Salmonella, Shigella eller Campylobacter kan förändra tarmslemhinnan, och denna förändring kan bestå även efter att själva infektionen läkt ut.
Ett tydligt exempel är E. coli-utbrottet i Walkerton, Ontario, i maj 2000, där tusentals människor blev sjuka. Av de drabbade uppgav ungefär en tredjedel att de hade IBS-symtom ända flera år efter utbrottet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online