
Fibrer, stärkelse och socker i kolhydratrika livsmedel bryts inte ner i tunntarmen när rätt matsmältningsenzymer saknas. Dessa osmälta ämnen vandrar vidare till tjocktarmen, där de i stället bryts ned av kroppens nyttiga bakterier. När bakterierna bryter ner maten under matsmältningen bildas metan – alltså gaser. Receptfria matsmältningspreparat innehåller de enzymer som behövs för att förebygga gasbildning.
Korsblommiga grönsaker (Brassicaceae) tillhör en familj av blommande växter som är kända för att orsaka gaser i matsmältningskanalen. Broccoli, kål, rädisor, brysselkål och blomkål är alla exempel på korsblommiga grönsaker. Andra grönsaker som kan bilda gaser under matsmältningen är lök, morötter, gurka och selleri.
Fiberrik mat är en välkänd gasbildare i tarmarna. Fibrer från kelflingor, brunt ris och fullkornsvete kan orsaka tarmgas, medan vitt ris i regel inte gör det. Baljväxter – som bönor (torkade bönor och gröna bönor), ärter och linser – är också rika på fibrer och ger gaser som en biprodukt av matsmältningen. Även stärkelserik mat som potatis, pasta och majs kan bidra till gasbildning.
Fruktsockret (fruktos) i många frukter är känt för att orsaka gaser. Russin, aprikoser, torkad frukt av alla slag, bananer och torkade plommon är särskilt gasbildande. Fruktos förekommer dessutom som sötningsmedel i läskedrycker och andra bearbetade livsmedel, vilket kan försvåra att identifiera källan till besvären.
Laktosintolerans, alltså oförmågan att smälta mjölksockret laktos, orsakar gaser under matsmältningen. Mjölksockret i mejeriprodukter som mjölk, glass och ost är det som utlöser gasbildningen. Yoghurt med aktiva bakteriekulturer kan däremot ofta ätas utan besvär, eftersom bakterierna underlättar matsmältningsprocessen och bryter ner laktosen i förväg.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online