En koloskopi är en medicinsk undersökning som gör det möjligt för läkaren att granska tjocktarmen med hjälp av en liten, flexibel kamera som förs in via ändtarmen. Undersökningen används för att upptäcka inflammationer och onormala tillväxter samt för att diagnostisera flera olika sjukdomar i mag-tarmkanalen, bland annat tjocktarmspolyper, kolorektal cancer, Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
En tjocktarmspolyp är en utväxt på tarmens vägg som i vissa fall kan vara ett tidigt tecken på cancer. Om en polyp upptäcks under koloskopin tas den oftast bort direkt under undersökningen och skickas sedan för analys. Polyper är mycket vanliga hos vuxna och är i de flesta fall godartade.
Det är inte ovanligt att flera polyper finns samtidigt, men alla kan avlägsnas medan patienten är sederad under ingreppet. Sonden som bär kameran är utrustad med verktyg som gör det möjligt att ta bort polyper snabbt och smidigt.
Kolorektal cancer utvecklas ofta från tumörer och tjocktarmspolyper. En koloskopi är därför effektiv både för tidig upptäckt och för förebyggande syfte. Det kan ta fem till tio år innan polyper utvecklas till cancer, och eftersom symtom ofta saknas i tidiga skeden rekommenderar American College of Gastroenterology regelbundna kontroller för att kunna upptäcka och avlägsna tillväxter i tid.
Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk sjukdom i mag-tarmkanalen. Inflammationen kan drabba slemhinnan i hela matsmältningssystemet, från mun till ändtarm. Kraftiga magsmärtor och återkommande diarré är vanliga symtom till följd av tarminflammationen. Tarmblockering är också ett vanligt problem vid Crohns sjukdom, eftersom tarmväggarna förtjockas av den långvariga inflammationen. Vid en koloskopi kan läkaren se svullnad och blödningar samt ta vävnadsprover för biopsi.
Precis som Crohns sjukdom kännetecknas ulcerös kolit av inflammation, men den drabbar framför allt ändtarmen och den nedre delen av tjocktarmen. Med tiden kan inflammationen sprida sig till resten av tjocktarmen. Avföringen hos en patient med ulcerös kolit kan innehålla var, slem eller blod.
En gastroenterolog kan bedöma att en koloskopi behövs om patienten upplever blödningar, förändringar i avföringsvanorna, oförklarlig viktnedgång eller buksmärtor. Även kraftig flatulens, aptitlöshet och illamående är symtom som kan ge anledning till oro och bör utredas.
Eftersom koloskopin är det mest effektiva sättet att förebygga kolorektal cancer rekommenderar American Cancer Society regelbunden screening från 50 års ålder för både män och kvinnor, därefter var tionde år efter den första undersökningen.
Eftersom patienten är sederad under koloskopin är han eller hon inte helt klarvaken direkt efteråt, och effekten av sövningen kvarstår i flera timmar. Magsmärtor, uppblåsthet och gasbildning är vanliga och helt normala efter ingreppet. Kontakta dock läkare omgående om du upplever kraftiga buksmärtor, feber, yrsel eller ser blod i avföringen efter undersökningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online