Oavsett vem du är går det knappast att förneka att du har drabbats av flatulens vid något tillfälle i livet. Det kan handla om enstaka tillfällen då du släpper ut gaser, eller om ett nästan dagligt förekommande besvär. Sanningen är att gasbildning helt enkelt hör livet till. För vissa människor kan dock ansamlingen av gaser bli betydligt mer påtaglig, vilket gör att man undrar vad som egentligen ligger bakom detta ibland obehagliga tillstånd.
Den allra vanligaste orsaken till flatulens är kosten, framför allt en kost med högt fiberinnehåll. En välbalanserad kost med mycket frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn är utmärkt för både kroppen och matsmältningen, men den kan samtidigt leda till ökad gasbildning. Trots sitt näringsvärde räknas dessa livsmedel till de komplexa kolhydraterna, vilka tar längre tid för kroppen att bryta ner. För att underlätta nedbrytningen hjälper vissa tarmbakterier till att sönderdela maten innan den passerar vidare. Intressant nog är det just denna process som frigör de gaser som orsakar flatulens.
Utöver den övergripande kosten kan enskilda livsmedel eller livsmedelsgrupper också ge vissa personer mer gaser. Detta beror i hög grad på hur just din kropp hanterar – eller inte hanterar – ett visst ämne. Vi har alla hört talas om livsmedelsallergier som utlöser allergiska reaktioner, och denna orsak följer samma grundprincip. Mejeriprodukter, sötningsmedel, gluten, fett och andra livsmedel kan skapa intolerans hos somliga, vilket ger upphov till reaktioner i form av flatulens.
En annan ganska vanlig orsak är själva luften vi andas. När vi tuggar och sväljer mat och dryck kan luft lätt ta sig ner i matstrupen. Den luft som inte kommer upp igen som en rap kan fortsätta ner i tarmkanalen, där den så småningom leder till gasbesvär.
För vissa personer orsakas flatulensen av en mag- eller tarmsjukdom. Tillstånd som gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), irritabel tarm (IBS), inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), sura uppstötningar, kolit och till och med förstoppning kan ge upphov till varierande grad av gasbildning. Alla dessa tillstånd påverkar hur maten smälts i kroppen. När matsmältningen och tömningen av tarmen störs ökar risken för att gaser ansamlas – på grund av bakterier, luft, födoämnen och magsyra – vilket i sin tur ökar förekomsten av flatulens.
Hos andra beror besvären på läkemedel som används mot olika sjukdomar, även mot mag- och tarmproblem. När läkemedel används, särskilt antibiotika under längre perioder, kan den naturliga bakteriefloran i mage, tunntarm och tjocktarm hamna i obalans. Detta förändrar sättet på vilket maten smälts och passerar genom kroppen, vilket ger gaser och flatulens som biprodukt.
Eftersom flatulens är något alla människor upplever finns det ingen egentlig bot, men det finns flera sätt att lindra besvärens intensitet och frekvens, särskilt vid svårare fall. Om kosten ligger bakom dina besvär behöver du experimentera med mängden av olika livsmedel för att se skillnad. Är det ett visst livsmedel som ställer till det räcker det ofta att undvika just det livsmedlet eller hela den livsmedelsgruppen. Har du en mag- eller tarmsjukdom bör du kontakta en läkare för att få rätt vård och därigenom minska gasbildningen. Samma sak gäller läkemedel – prata med din läkare för att undersöka om det finns en alternativ behandling som inte orsakar överdriven gasbildning.
Utöver ovanstående åtgärder kan enkla vanor göra stor skillnad: ät långsamt och tugga maten ordentligt, undvik kolsyrade drycker och tuggummi, rör på dig regelbundet efter måltider och prova receptfria preparat som simetikon vid återkommande besvär. Kontakta alltid vården om du samtidigt upplever svår buksmärta, blod i avföringen eller oavsiktlig viktnedgång, eftersom detta kan tyda på ett allvarligare underliggande tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online