Proteininhämning är en sekventiell process som sker i två organ:
1. Magen (Gastrisk fas)
- Pepsin: Aktiveras från pepsinogen av HCl (pH 1,5–2,5). Klyver proteiner till stora polypeptider.
- HCl: Denaturerar proteiner, exponerar klyvningsställen; dödar mikrober.
2. Tunntarmen (Intestinal fas)
- Pankreatiska proteaser: Trypsin, chymotrypsin, elastas, karboxypeptidaser (sekreteras som zymogener, aktiveras av enterokinas). Bryter ner polypeptider till di-/tripeptider och aminosyror.
- Borstkantspeptidaser: Aminopeptidaser, dipeptidaser på enterocyters mikrovilli avslutar hydrolys till fria aminosyror.
- Upptag: Aminosyror via Na⁺-beroende transportörer (SGLT1, PAT1); di-/tripeptider via PEPT1 (H⁺-kopplat).
Effektiv inhärmning kräver intakt magsyrasekretion, pankreatisk exokrin funktion och frisk intestinal slemhinna. Sjukdomar (atrofisk gastrit, pankreatisk insufficiens, celiaki) försvårar proteinassimilation.
