Gallsten är vanligare hos kvinnor i åldern 20 till 50 år, men risken att drabbas ökar med åldern för både män och kvinnor. Många som har gallsten får aldrig några symtom. Med tiden kan dock gallstenar förflytta sig ut ur gallblåsan och in i en av de små gångarna som omger organet. Där kan de orsaka blockeringar och leda till potentiellt allvarliga infektioner.
Gallblåsan är ett säckformat organ som ligger strax under levern på höger sida av kroppen. Dess uppgift är att lagra en vätska som kallas galla. Galla produceras i levern och flyter sedan till gallblåsan, där den lagras tills tunntarmen behöver den för att kunna smälta fett. Galla består av en blandning av vatten, kolesterol, fetter, gallsalter, proteiner och bilirubin.
Ungefär 80 procent av alla gallstenar bildas när det finns för mycket kolesterol i gallan. Små kolesterolkristaller separerar från gallvätskan, klumpar ihop sig och härdar sedan till så kallade kolesterolstenar. En annan typ av gallsten uppstår när bilirubin härdar till kristaller – dessa kallas pigmentstenar. Gallstenar kan variera i storlek från extremt små till storleken av en golfboll, och antalet stenar i gallblåsan kan spänna från en eller två till hundratals små stenar.
Gallstenar orsakar infektion när de fastnar i de smala gångar som delas av gallblåsan, tunntarmen, levern och bukspottkörteln. Beroende på var blockeringen sker klassificeras infektionen som kolecystit, kolangit eller gallstenspankreatit.
Om en gallsten fastnar i gången som leder ut ur gallblåsan uppstår en infektion som kallas kolecystit. Inflammationen skadar vävnaden och kan i värsta fall leda till en spricka eller ett hål i gallblåsans vägg. Händer det kan infektionen sprida sig ut i bukhålan och orsaka en kraftig inflammation som kallas peritonit, eller bukhinneinflammation. Detta tillstånd kan vara livshotande, så om du drabbas av något av symtomen nedan bör du omedelbart söka akut vård:
Den gemensamma gallgången transporterar galla mellan levern, gallblåsan och tunntarmen. När en gallsten blockerar denna gång blir den inflammerad, ett tillstånd som kallas kolangit. Infektionen kan orsaka permanent förhärdning av gallgången och sprida sig vidare till levern. Symtomen liknar dem vid kolecystit: buksmärta, frossa, diarré, trötthet, feber och viktminskning. Om levern drabbas av infektionen kan även gulsot uppstå, vilket märks genom gulaktig hud och ögonvitior.
Bukspottkörteln producerar enzymer som behövs vid matsmältningen. Eftersom en gång förbinder bukspottkörteln med den gemensamma gallgången kan gallstenar som vandrar ut ur gallblåsan också blockera bukspottkörtelgången. Den inflammation och infektion som då uppstår kallas pankreatit.
Tillståndet kan vara lindrigt och gå över av sig självt, utvecklas till ett kroniskt förlopp, eller utlösas som ett plötsligt och svårt anfall. Akuta anfall kännetecknas framför allt av smärta som sitter i övre delen av buken, kan stråla ut mot ryggen, ofta förvärras efter måltider och ibland lindras när man kröker sig framåt. Kronisk pankreatit, som kan pågå i flera år, ger upphov till smärta i övre buken, matsmältningsbesvär, viktminskning och illaluktande avföring. Upprepade episoder av akut pankreatit tillsammans med ett långvarigt kroniskt förlopp kan skada bukspottkörteln permanent och försämra dess förmåga att fungera.
Kontakta vården om du misstänker att du har gallsten och upplever återkommande besvär efter måltider. Sök akut vård omedelbart om du får kraftig buksmärta, hög feber med frossa, gulsot eller tecken på uttorkning – detta kan tyda på en allvarlig infektion som kräver snabb behandling, ofta med antibiotika och i många fall operation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online