Hemorrojder och rektal blödning – orsaker, symtom och behandling

Hemorrojder är en av de allra vanligaste medicinska åkommarna, även om många tycker att det är ett känsligt ämne att prata om. Tillståndet innebär att venerna i ändtarmen och runt analöppningen svullnar upp och blir inflammerade. Hemorrojder, som ibland även kallas "guld", åtföljs ofta av rektal blödning, klåda och smärta. Orsakerna kan vara många – från graviditet och ansträngning vid förstoppning till en kost som är fattig på fibrer.

Typer av hemorrojder

Interna hemorrojder

Interna hemorrojder sitter inuti ändtarmen och ger oftast ingen obehagskänsla. Det klassiska tecknet är istället blödning. Ser du blod på toalettpapperet eller i toaletten kan det tyda på interna hemorrojder. Venernas yta är skör, vilket gör att hårt press vid tarmtömning kan spräcka ytan och orsaka blödning.

Externa hemorrojder

Externa hemorrojder syns och känns utanför analöppningen och är ofta smärtsamma. Om blod samlas och bildar en koagel (blodpropp) kan smärtan bli mycket intensiv och besvären förvärras kraftigt.

Vanliga orsaker

Det finns flera huvudsakliga orsaker bakom hemorrojder och rektal blödning. Den vanligaste är mag- och tarmproblem. Både förstoppning och diarré kan utlösa besvär – den hårda avföringen kräver press vid tarmtömning, medan upprepade vattniga tarmtömningar också belastar venerna i ändtarmen. Graviditet ökar trycket på området, liksom övervikt och fetma. Även långvarigt sittande eller stående kan bidra. Ärftliga faktorer kan dessutom spela roll för risken att utveckla hemorrojder.

När ska du söka vård?

Om blödningen och smärtan kvarstår trots egenvård är det klokt att kontakta din läkare. Externa hemorrojder är enkla att diagnostisera eftersom läkaren kan se dem direkt. Interna hemorrojder är svårare att upptäcka och kräver därför en rektalundersökning, där läkaren försiktigt för in en handskeklädd finger i anus för att känna efter. Ibland är hemorrojden för mjuk för att kunna kännas, och då kan en mer grundlig undersökning behövas med hjälp av ett smalt instrument (rektoskop) som gör det möjligt att titta in i ändtarmen.

Behandlingsalternativ

Hos många personer går hemorrojder bort av sig själva inom några dagar. För andra kan receptfria läkemedel hjälpa – salvor och krämer som ofta innehåller hydrokortison, en antiinflammatorisk verksam substans. I vissa fall krävs dock behandling hos läkare:

• Incision: Har en blodpropp bildats i en extern hemorrojd kan läkaren göra ett litet snitt – en enkel och snabb åtgärd.
• Sclerosering: En kemisk substans injiceras i området för att krympa hemorrojden.
• Gummibandligering: Ett gummiband placeras runt hemorrojden så att blodcirkulationen stoppas, vilket gör att den så småningom faller av. Ingripandet utförs enkelt på läkarmottagningen.
• Infraröd koagulering: Ett par sekunders behandling med infrarött ljus stoppar blodtillförseln till hemorrojden.
• Hemorrhoidektomi: Fungerar ingen av behandlingarna, eller om hemorrojderna är mycket stora, kan kirurgisk borttagning bli nödvändig. Operationen kan utföras i lokalbedövning eller narkos och görs oftast polikliniskt, det vill säga utan sjukhusvistelse över natten.

Förebyggande åtgärder

Det finns flera saker du själv kan göra för att förebygga hemorrojder eller minska risken för nya utbrott:

• Förbättra din kost – det mest effektiva du kan göra. Ät mer fiberrik mat som fullkornsprodukter, gröna bladgrönsaker och frukt.
• Öka ditt dagliga vätskeintag, särskilt vatten.
• Ta ett varmt bad för att lindra och mjuka upp besvären.
• Rör på dig mer genom regelbunden motion och undvik att sitta stilla under långa perioder.