Många tror att de har drabbats av matförgiftning efter att ha ätit något som smakar obehagligt. Matförgiftning är dock betydligt allvarligare och åtföljs vanligtvis av besvärliga symtom som påverkar matsmältningssystemet. Dessa symtom kan vara svåra att kontrollera och behandla, och de kan pågå allt från 24 timmar upp till 10 dagar. I sällsynta fall kan matförgiftning till och med vara livshotande.
Matförgiftning uppstår när någon äter eller dricker något som innehåller bakterier eller andra typer av gifter. Virus och parasiter kan också ligga bakom, liksom vissa kemikalier. De flesta fall beror dock på bakterier, virus eller parasiter – vanliga bovar är exempelvis salmonella, campylobacter, E. coli och calicivirus.
Det vanligaste symtomet vid matförgiftning är illamående. Diarré är också ett mycket vanligt besvär. Andra symtom kan vara buksmärta, magkramper, aptitlöshet, trötthet och feber. Vilka symtom du får beror på vilken organism eller vilket gift som orsakat förgiftningen, samt på din allmänna hälsa när sjukdomen bryter ut.
I de flesta fall är symtomen lindriga till måttliga, om än obehagliga, och du kan helt enkelt vänta ut dem genom att vila och se till att hålla vätskebalansen under sjukdomsförloppet. Vissa fall blir dock så allvarliga att patienten behöver vårdas på sjukhus. Detta kan inträffa när en person inte klarar av att behålla vätska i kroppen, vilket är nödvändigt för att kroppens funktioner ska fungera som de ska.
Symtom på matförgiftning visar sig ofta inom bara några timmar efter att du ätit kontaminerad mat. Det är dock inte alltid fallet – ibland kan det dröja flera dagar innan besvären uppträder. Generellt sett kan du räkna med att symtomen försvinner inom 10 dagar, även om vissa episoder bara varar en enda dag.
Vissa riskfaktorer gör att en person löper större risk att drabbas av matförgiftning efter att ha ätit kontaminerad mat. Äldre kan vara mer utsatta eftersom deras immunsystem ofta inte är lika starkt eller effektivt som tidigare i livet. Spädbarn och små barn löper också ökad risk. Gravida kvinnor upplever förändringar i matsmältningen och kroppens hantering av mat, vilket kan öka risken för matförgiftning. Dessutom är personer med allvarliga eller kroniska sjukdomar mer mottagliga – exempelvis kan någon som lever med hiv/aids, har en leversjukdom eller genomgår cancerbehandling ha ett sämre immunförsvar.
Kontakta vården om du får hög feber, blodig diarré, tecken på uttorkning eller svåra buksmärtor, eller om symtomen inte förbättras efter några dagar. Gravida, små barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar bör alltid söka vård tidigt i sjukdomsförloppet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online