
Råmjölk – alltså opastöriserad och icke homogeniserad mjölk – har blivit alltmer populär bland hälsointresserade. Men vad säger egentligen forskningen? Här går vi igenom påståendena och de verkliga riskerna.
Råmjölk är mjölk som varken har pastöriserats eller homogeniserats. Pastörisering innebär att mjölken upphettas till hög temperatur för att döda skadliga bakterier, medan homogenisering krossar fettkulorna i mjölken så att den får en jämnare och krämigare konsistens.
Förespråkare för råmjölk hävdar att den innehåller fler näringsämnen och enzymer än pastöriserad mjölk, och att den därför skulle vara nyttigare. De menar också att råmjölk kan stärka immunförsvaret och minska risken för allergier och astma.
Det finns dock inget vetenskapligt stöd för dessa påståenden. Tvärtom kan opastöriserad mjölk innehålla farliga bakterier som E. coli, salmonella och listeria, vilka kan orsaka allvarlig sjukdom. Barn, gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar är särskilt utsatta.
Av dessa skäl rekommenderar den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC att alla endast dricker pastöriserad mjölk. Även svenska Livsmedelsverket avråder från att dricka opastöriserad mjölk.
Här är några av de hälsorisker som är förknippade med att dricka råmjölk:
Visst innehåller råmjölk vissa näringsämnen och enzymer som minskar vid pastörisering. Men samma näringsämnen kan enkelt fås från andra källor, som frukt, grönsaker och yoghurt. Det finns alltså ingen anledning att utsätta sig för onödiga risker genom att dricka opastöriserad mjölk.
Om du funderar på att dricka råmjölk bör du först prata med din läkare. Det kan finnas situationer där konsumtion av opastöriserad mjölk inte är lämplig, särskilt om du tillhör någon av de känsliga grupperna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online