Hårmineralanalys (HTMA – Hair Tissue Mineral Analysis) använder atomspektroskopi, samma metod som används för att mäta mineralinnehållet i jord. Ett laboratorium bränner cirka 200 hårstrån, och de olika mineralerna i håret avger olika färger. Genom att mäta mängden av varje färg mot ett referensvärde bedöms om nivåerna ligger inom ett hälsosamt intervall.
Men är detta ett tillförlitligt sätt att upptäcka brister eller överskott av mineraler som kan orsaka hälsoproblem? Svaret beror på vem du frågar.
De som är positiva till metoden menar att den fungerar som ett screeningtest och kan spela en roll vid tidig upptäckt av fysiska och psykiska besvär. De hävdar att brist på spårämnen, som behövs för ett stort antal metaboliska funktioner i kroppen, kan ligga bakom många hälsoproblem. Zink är exempelvis avgörande för insulinproduktion och insulinlagring, magnesium för normal muskelfunktion och kalium för näringstransporten in i cellerna.
En av de största motståndarna till hårmineralanalys är American Medical Association (AMA). Organisationen anför flera invändningar: laboratoriernas resultat saknar samstämmighet (referensvärdena för "normala" mineralnivåer kan exempelvis skilja sig åt), proverna kontamineras alltför lätt av föroreningar och schampo, och det finns få belägg för att resultaten faktiskt används för kloka hälsobeslut. AMA ser dessutom stor risk för vårdrelaterade bedrägerier från oseriösa laboratorier.
Dr Michael Greenburg, ordförande för American Academy of Clinical Toxicology, ser också risker när outbildade personer tolkar HTMA-resultat. Det kan handla om att förskriva fel vitaminer mot oklara näringsbrister, eller starka läkemedel för att avlägsna tungmetaller som kanske inte ens finns i kroppen. Båda typerna av behandling kan vara skadliga.
AMA anser att blodprov är en betydligt mer exakt metod för att fastställa nivåerna av giftiga metaller i kroppen. Med undantag för metylkvicksilver (metallen i fisk) finns det enligt organisationen mycket få toxiska mineraler som ett HTMA-test kan påvisa tillförlitligt.
Å andra sidan menar många av de fristående laboratorier som specialiserat sig på HTMA att mineralbrister går att upptäcka i håret långt innan de syns i blodserum. De flesta hänvisar till en studie från 1980 av amerikanska miljömyndigheten EPA (Environmental Protection Agency), som konstaterade att människohår var en bättre vävnad än blod eller urin för att studera exponering för vissa spårämnen.
Du bör troligen inte överväga hårmineralanalys, framför allt eftersom verksamheten inte är reglerad och utövarna inte behöver vara legitimerade läkare. Doktor Stephen Barrett, som skrivit artikeln "Commercial Hair Analysis: A Cardinal Sign of Quackery", citerar många rättsfall där enskilda personer (självutnämnda nutritionister) eller företag (hälsokostbutiker) stängdes ner eller dömdes till böter, villkorlig dom eller till och med fängelse för att förskriva behandlingar utan medicinsk licens eller för bedrägliga metoder. Nästan utan undantag är den verkliga orsaken till att dessa företag finns att sälja vitaminer, kosttillskott och "behandlingar" – därför hittar de sannolikt alltid något fel hos kunden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online